– Det var ett falsklarm, en spegling från en solcellspark. Det händer då och då, berättar en ledningsoperatör på räddningstjänsten i samband med att UNT ringer för att kolla av ett inkommet larm i Knivsta i förra veckan.
Det är de tre vädersatelliterna som SMHI hanterar som sedan några år tillbaka också fått funktionen att kunna upptäcka bränder.
– Det vanligaste är dock att människor upptäcker bränder och larmar via SOS, säger Adam Dybbroe som är forskningsledare och satellitexpert på SMHI.
Satelliterna gör mest nytta på glest befolkade ställen och djupt in i skogen.
– Bränder upptäcks för det mesta snabbt ändå och det är ett fåtal som upptäcks via satellit. Men i 25 procent av de fall vi upptäcker brand via satellit så gör vi det snabbare än andra varningssystem. Och räddningstjänsten får lättare att positionera branden. Det motiverar att tjänsten ska finnas kvar, menar Adam Dybbroe.
Men så var det problemet med solcellsparkerna.
– Det är inget jättestort problem. När vi upptäcker att satelliten larmar om en brand som inte är någon brand så maskerar vi det stället i vår databas. Då reagerar satelliten fortsättningsvis inte på den punkten.
Men om det börjar brinna på riktigt där vid ett senare tillfälle?
– Ja då kan vi inte upptäcka den. Inte med satelliten.
Maskningen hänger inte riktigt med det växande antalet solcellsparker, därav ett antal inkommande falsklarm till räddningstjänsten.
– Det byggs i så hög takt att vi inte riktigt är "up to date" i vår databas, vi får jobba på helt enkelt, avslutar Adam Dybbroe.