Väntat pris för viktig upptäckt

Fysikernas dröm är att formulera teorin som omfattar alla skeenden i universum. Den måste innefatta de fyra krafterna som styr: den elektromagnetiska kraften, som verkar mellan laddade partiklar, den starka kraften (färgkraften) som håller samman kvarkarna, som i sin tur bygger upp protonerna, som i sin tur (tillsammans med neutroner) bygger upp atomkärnorna, som i sin tur bygger upp atomerna, som i sin tur bygger upp molekylerna, som i sin tur till exempel bygger upp dina och mina celler. Och alla stjärnor och planeter. Den tredje kraften kallas den svaga kraften och har bland annat betydelse för solens energiproduktion, för radioaktivitet i allmänhet. Den fjärde kraften är gravitationen.

Viktiga pusselbitar
De tre första krafterna har fysikerna beskrivit och förklarat i den sk Standardmodellen, som innehåller alla partikelfysikens kunskaper. Årets Nobelpristagare har bidragit med viktiga pusselbitar i Standardmodellen.
Fysikernas sorgebarn är den fjärde kraften, gravitationen, som ännu inte har fått en tillfredsställande förklaring och därmed sin plats i modellen.
Den forskare, som kan foga in gravitationen, lär vara självskriven för ett Nobelpris i fysik.
Årets tre pristagare är verksamma i USA: David J. Gross vid Kavli Institute for Theorethical Physics vid University of California i Santa Barbara. H. David Politzer vid California Institute of Technology i Pasadena. Frank Wilczek vid Massachusetts Institute of Technology i Cambridge.
Deras upptäckt handlar om den starka kraften, den som också kallas färgkraften. Det är den som håller ihop kvarkarna när de bildar en proton eller en neutron i atomkärnan: två sk uppkvarkar och en sk nerkvark per proton och tvärtom i en neutron.

Som en gummisnodd
De tre pristagarna upptäckte att kraften är som svagast när kvarkarna är riktigt nära varandra och som starkast när de befinner sig längre bort.
Det är som med en gummisnodd, skriver Vetenskapsakademiens vetenskapsredaktör i en förklaring till upptäckten som pristagarna belönats för: ju mer uttänjd gummisnodden är, desto starkare är kraften som vill dra den samman igen.
Upptäckten sammanfattades 1973 i en matematisk formel som har lett till en teori, kvantkromodynamiken, förkortad QCD. Den är nu en viktig pusselbit i Standardmodellen.
Frank Wilczek har fortsatt arbeta inom den starka kraftens forskningsfält. David Gross är numera en av världens mest framstående strängteoretiker.

Väntat pris för viktig upptäckt

För en matematisk formel och en teori om vilka krafter som styr tillvarons minsta beståndsdelar, kvarkarna, belönas i dag tre amerikanska forskare med Nobelpriset i fysik.