Årböle på krigsstigen igen

Så låter det när Per-Gunnar Wahlgren sitter vid köksbordet och ger sin bild av det svenska it-undret, eller snarare det han ser av undrets baksida. Köksbordet står i föräldrahemmet i Årböle, den lilla orten i Norduppland som blev riksbekant efter ortsbornas kamp mot Postens tvångsförflyttning av brevlådor.
Årböle är en annan del av Sverige än det som ligger i it-toppen. Det land där försäljningen av mobilt bredband skjuter i höjden, distanshandeln växer och hemarbete ökar och där minst 90 procent av hushållen kan räkna med bra bredband till 2020. I alla fall enligt Post och Telestyrelsen spådom.
- Att vi är världsledande på it tvivlar jag inte på ett dugg. Men det är inte det Sverige som ligger utanför 50-skyltarna, säger Per-Gunnar Wahlgren.

Han sitter i Årböle byalags styrelse och har lusläst länsstyrelsen it-rapport för Uppsala län 2009. Den motsäger många visioner om utvecklingen av it-tjänster och infrastruktur.
- Det räcker med att läsa sammanfattningen för att förstå att det finns stora brister på landsbygden, säger han.
Där står att 43 procent av de boende och 46 procent av företagen på länets landsbygd har bristande tillgång till adsl och med en teknik som inte uppfyller målen som satts för 2013. Över 80 procent av landsbygdens befolkning och företag saknar enligt rapporten fiberbaserade nät.
- Och det här är ett av landets tillväxtområden, kommenterar Per-Gunnar Wahlgren.

I Årböle skulle det kunna vara bättre. Knappt hundra meter utanför hans köksfönster står telestationen med optofiber som kraftfull förbindelse från yttervärlden. Den är redo att förse 50-talet abonnenter med adsl-bredband upp till 24 Mbps, om det inte var för Skanova. Nätägaren anser det inte lönsamt att uppgradera själva stationen med den teknik som behövs. Av optofibern till stationen blir det därför bara smalband ut till hushåll och företagare i byn, eller "sugrör" som Per-Gunnar Wahlgren kallar det.

Han anser att landsbygdsborna hamnat i digitalt utanförskap, på grund av den bristande tillgång till service, nyheter och samhällstjänster via webben. Det försvårar företagande, motverkar utflyttning och begränsar deltagande i demokratin. Apropå demokrati, så har han och byalaget nyligen e-postat till länets samtliga riksdagsledamöter. De skickade med it-rapporten och några frågor om hur partierna vill överbrygga it-klyftan mellan stad och land och om de kan tänka sig att staten återtar nätansvaret. Från riksdagen har det hittills inte kommit ett enda svar.

Vid köksbordet i Årböle finns däremot flera förslag för att komma framåt. Nätansvaret borde in i ett statligt bolag, eller infrastrukturverk. En fond uppbyggd med pengar från alla bredbandsoperatörer ska finansiera nödvändiga investeringar. Men det förutsätter politisk vilja och beslut.
- Om hela Sverige ska leva behövs lite verkstad också, säger Per-Gunnar Wahlgren.

Årböle på krigsstigen igen

Det är fel att leka affär med samhällsviktiga basfunktioner. Glesbygden missgynnas om marknaden får råda. Politiska beslut och samhällsansvar krävs om visionerna för it-infrastrukturen ska förverkligas även ute på landet.