– Dammen måste tas bort. Mina marker blir dränkta annars. Vattnet står som en vårflod vid åkerkanten, säger han.
Han upptäckte att vattnet i ån var uppdämt i måndags när han var ute på sin skogsmark och röjde björksly.
– Jag funderade på varför vattnet stod stilla. Det är normalt ett strömmande vatten för diket är grävt med ett fall ut mot havet, säger han.
En bit bort hittade han en asp vars stam var avgnagt till två tredjedelar.
– Då förstod jag att det var bävrar, säger Mats Johansson.
Bävrar fäller träd för att ta hand om grenar i grenverket. Grenarna används för att bygga hyddor nära vattendrag. Dammarna fungerar som lås till bävrarnas bon då ingången ligger under vattenytan.
Bävrarna vid Göksnåre har tagit sig långt upp i det lilla åsystemet långt upp på Hållnäshalvön.
Norrmossån är egentligen ett dike som grävdes 1952 för att avvattna skogs- och jordbrukslandskapet kring Göksnåre. Det utmynnar i havet. Det förvaltas av Göksnåres dikesföretag, som är en åförening.
Med några års mellanrum går markägarna samman och rensar ån så att vattnet kan strömma fritt. Nu står de inför ett ovanligt problem när bävrar har byggt en hydda och vattnet uppströms stiger.
Åföreningen har kontaktat länsstyrelsen för att utröna vad som kan göras.
– Det krävs tillstånd för att riva bäverdammar eftersom bävrarna är beroende av att dammen närmast hyddan är intakt för att de ska klara vintern, säger Lennart Nordvarg, chef för länsstyrelsen naturmiljöenhet.