– Det är så kul att träffa andra kompisar som också har diabetes och bara vara en i mängden, säger Stella Drakeklint, ett av 23 barn som är med på Diabetesmammornas läger vid havet i Ängskär i nordöstra Uppland.
Den gemensamma nämnaren för de 23 barnen, mellan sju och nio år, som är på plats på lägret i Ängskär är att de har den allvarliga sjukdomen diabetestyp 1.
– Här kan man vara sig själv. Hemma är jag nästan ensam om att ha diabetes och då blir det så många frågor om min sjukdom hela tiden, förklarar nioåriga Amanda Matti från Hedemora.
Barnen är uppdelade i olika grupper. I varje grupp finns ett par lite äldre ledare.
– Jag har diabetes själv och när jag var yngre tyckte jag det var jobbigt med diabetes på olika sätt. Nu mår jag bra och vill dela med mig av mina kunskaper så att de här barnen ska undvika samma misstag som jag gjorde, säger 21-åriga Julia Wall-Nilsson.
Förutom barnen så har även föräldrarna möjlighet att vara med på lägret i Ängskär. Amanda Mattis mamma Camilla har valt att följa med. Medan dottern Amanda hänger med kompisar och leker och gör roliga saker i solskenet så träffar Camilla andra föräldrar som är med på lägret.
– Vi utbyter erfarenheter och så deltar vi på de föreläsningar om diabetes som hålls här, förklarar Camilla Matti.
För drygt ett år sedan fick Camilla Matti beskedet att dottern Amanda hade diabetes. Hon beskriver beskedet som omtumlande.
– Det påverkade och förändrade tillvaron rejält för familjen och många andra i vår närhet, berättar Camilla Matti.
Många av de som UNT träffar i Ängskär säger att lägret innebär en möjlighet att "prata av sig" och dela med sig om vad det innebär att vårda ett barn med diabetes typ-1.
– Det kan vara tufft ibland, även för oss som arrangerar lägren blir det här ett andningshål då vi får träffa andra som befinner sig i en liknande situation, säger Helena Westlin från Örbyhus.
Helena Westlin och Lotta Carlberg från Vendel driver organisationen Diabetesmammorna som står bakom lägren, som i år arrangeras för sjunde gången. Båda har barn med diabetes.
– Dels handlar det om att barnen ska få uppleva något roligt, dels att de ska få träffa andra som är i en liknande situation. Det kan hjälpa dem att förstå att de inte är så annorlunda och att det även finns många andra som har diabetes, säger Lotta Carlberg.