Bredbandsutbyggnad försenas i Tierp
Den statliga radiooperatören Teracom sade nej när Tierps kommun ville sätta upp en parabolantenn för sin bredbandsutbyggnad på bolagets mast vid Tobo. Jag är tveksam till att ett statligt bolag ska kunna sätta hinder i vägen för en kommuns ambition att bygga ut bredbandsnätet, säger kommunens it-chef Lars-Erik Andersson.
Kommunen hade planerat att dess fastigheter i Tobo skulle knytas till bredbandsnätet via radiolänk från Teracoms mast i närheten.
Någon vecka efter det att Teracom hade sagt nej till kommunens parabol, erbjöd bolaget kommunen att köpa motsvarande tjänst i Teracoms egen antenn.
It-chef Lars-Erik Andersson är kritisk till det statliga bolagets handlingssätt.
— Det försenar vår bredbandsutbyggnad i Tobo. Hur länge är svårt att säga. Vi har gjort förfrågningar hos andra mastägare. Eventuellt får vi bygga en egen mast, säger Andersson.
Längre tid än förväntat
Även i Mehedeby fördröjs utbyggnaden i väntan på ett mastbygge. Kommunen har ansökt om bygglov för att sätta upp en egen mast. Det tar tid innan alla berörda remissinstanser har sagt ja till bygget.
— Tyvärr tar bredbandsutbyggnaden lite längre tid än vad vi först hoppades på, säger Andersson.
I dag har cirka 150 av kommunens, Tierpsbyggens och landstingets sammanlagt 220 fastigheter blivit anslutna till kommunens fiberoptiska nät. De resterande 70 beräknas vara anslutna under nästa år.
På grund av tekniska problem är det endast i åtta av de 150 anslutna fastigheterna som abonnenterna än så länge är uppkopplade till internet via bredbandsnätet.
Bredband till folket
Tierps kommuns uppmärksammade modell för bredband till folket innebär att kommunen äger nätet, ett privat företag (Digidoc) tar hand om abonnemangen och ser till att nätet fungerar, medan sju andra företag levererar internettjänster. Motsatsen är "stuprörsmodell" där ett enda företag bygger, äger och driver nätet, samt levererar tjänsterna. Tierpsmodellen främjar konkurrens inom det kommunägda nätet oc ger valmöjlighet åt abonnenterna.
Samtidigt får kommunen konkurrens som nätägare. I somras började Telia erbjuda bredbandsuppkoppling via så kallad asdl (assymetric digital subscription line) till sina abonnenter. Asdl ett protokoll som möjliggör bredband via vanlig telefonkopparledning. Telia behöver minst 300 intressenter inom ett viss område för att tjänst ska vara kommersiellt gångbar. Det innebär en koncentration på Tierps köping.
Konkurrens välkommen
— All konkurrens är hjärtligt välkommen. Huvudsaken är att så många invånare som möjligt i den här bygden kan erbjudas bredband, säger Lars-Erik Andersson.
Telias satsning på Tierp kan ses som ett svar på kommunens bredbandsatsning. Denna syftar nämligen inte enbart till att ge kommuninvånarna bredband, utan också på att bringa ned de stora kommunala telefonräkningarna hos Telia. I framtiden ska kommunen använda sitt eget bredbandsnät för sin telekommunikation.
Offentliga prioriteras
Kommunen prioriterar heller inte en bredbandsutbyggnad till privata fastighetsägare, utan till de offentliga. Ändå är det i dag cirka 700 privatpersoner och företag i Tierps kommun som har anmält sitt intresse frö bredband hos nätoperatören Digidoc.
Bredband över en telefonledning ger inte samma snabba överföringshastighet som i en fiberoptisk kabel. Detsamma gäller bredband via elledningar. Nyligen har Sydkraft som det första elkraftbolaget erbjudit sina kunder bredband vid elkontakten i väggen. Vattenfall har genomfört testprojekt i danderyd och Visby med gott resultat. Överföringshastigheten i en elledning av koppar ligger mellan 2 och 3 megabit per sekund, alltså fullt tillräckligt för en snabb uppkomling till internet, men ändå lång ifrån de 10 megabit som erbjuds i det fiberoptiska nätet.
Även om kommunen bygger ut ett fiberoptiskt huvudnät, kommer det att bli nödvändigt att använda andra tekniker som telefonledning, elledning, parabolnät eller radiolänk för att klara utbyggnaden till alla fastigheter i kommunen.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!