Domen som avkunnades på tisdagen omfattar hela kraftanläggningen, från tillopp till utlopp och gäller de delar av anläggningen som inte tidigare miljöprövats. Domen innehåller preciserade nivåer för vattenavledning genom turbinen samt högsta och lägsta dämningsnivåer och lägsta vattenflöde. Domen innehåller även krav på att kraftstationens ägare Rossekraft AB ska bygga en vandringsväg så att fisk kan passera förbi kraftstationen både uppströms och nedströms. Fiskvägen ska enligt domen vara dimensionerad och anpassad för svagsimmande arter.
Enligt domen har kraftbolaget sex år på sig att genomföra arbete med modernisering och med att bygga fiskväg, räknat från den tidpunkt då domen vunnit laga kraft.
Domens specifikationer för vattenföring vid och genom kraftstationen säger att maximalt 12 kubikmeter per sekund får avledas genom turbinen. Högsta nivå är satt till 21,86 meter, eller "den nivå som uppstår vid fullt öppen damm". Under perioden juni-augusti ska nivån 21,60 meter eftersträvas. Förbi kraftstationen måste minst 1,2 kubikmeter vatten per sekund släppas fram, räknat som årsmedelvärde. Om flödet genom Tämnarån är lägre än detta minsta förbiflöde eller så låg att elproduktion inte är möjlig ska inget vatten släppas genom kraftverket.
Med domen möjliggörs Rossekrafts planer att rusta upp dammbyggnaden och att modernisera maskinutrustningen för att helt kunna utnyttja den maximala vattenmängden om 12 kubikmeter per sekund. Därmed räknar bolaget med att kunna öka produktionen från cirka 800 000 kilowattimmar per år till 1 200 000 kilowattimmar.
Kraftbolaget ansvarar för att presentera en teknisk lösning på och placering av fiskväg, men det ska enligt domen ske in samråd med antikvarisk och fiskevårdsexpertis. Enligt kraftbolagets underlag till domstolen föreslås en teknisk fiskvandringsväg genom dammbyggnaden vid utskovet och åfåran närmast kraftverket som bästa alternativ, både för att gynna fisken och för att passa den kulturhistoriska miljön.
Kostnaden för att anlägga en fiskväg är i dagsläget beräknad till 800 000 kronor. Domstolen konstaterar att det är en stor kostnad för ett mindre kraftverk och skriver därför i domen att länsstyrelsen hjälper bolaget med information om vilka bidrag som kan finnas och att länsstyrelsen måste ta hänsyn både till bolagets ekonomiska förutsättningar och till kulturmiljön.