Egen stadsvandring i Tierp
Stationssamhället Tierp föddes när järnvägen invigdes 1874. Storslagna planer skissades för orten som aldrig riktigt lyckats växa i sin kostym.Björn Lundqvist håller på eget initiativ stadsvandringar om Tierps köping.
Björn Lundqvist har på eget initiativ startat stadsvandringar i Tierp.
Foto: Marie Ström
Vandringen startar vid tågstationen - själva orsaken till att Tierps ens finns.
Den 14 december 1874 stannade det första tåget på den splitternya stationen i Tierp. Tåget band samman Gävle och Uppsala. Rälsen gick mellan de två byarna Bäggeby och Åskarby. Där stationen placerades fanns till en början bara åkermark och några enstaka bondgårdar, men Tierp växte snabbt. - Det var rena rama utmarken. Här fanns ingenting. Det var i Gryttjom som läkare, post och sånt fanns, säger Björn Lundqvist och stegar snabbt vidare, genom tunneln under järnvägen, rundar Möbeln och når fram till Grevgatan. Här, i en tegelbyggnad från 1915, låg Thunelius borst- och penselfabrik.
Möbeln byggdes ett par år senare och köptes upp av Thunelius. Där tillverkades, förutom penslar och borstar, även diverse byggnadssnickerier. Men så brann byggnaden ned och byggdes upp igen i den orangeröda skepnad dagens Tierpsbor är vana vid.
Vandringen går vidare förbi Centralskolan. Här låg en betydligt äldre skola, men liksom en stor del av Tierps byggnader revs den under 1980-talet.
- De började riva på 60-talet och sedan fortsatte de bara riva och riva. Lite synd, tycker jag. Här vid Konsum låg till exempel en massa småhus förut, säger Björn Lundqvist och fortsätter in på Norra Esplanaden.
Den breda trädkantade gatan skvallrar om de optimistiska idéerna som fanns när stadsplanerna för Tierp lades. Den första stadsplanen ritades av Z Larsson 1891. Han hade tidigare varit brandchef och ritade upp en luftig, kvadratisk plan med breda gator för att hindra att en eldsvåda skulle sprida sig mellan bebyggelsen.
- Det skulle vara lite märkvärdigt och fint. Storslaget, säger Björn Lundqvist.
Men stadsplanen fick kritik. Den ansågs vara tråkig, omodern och dåligt anpassad till Tierps förutsättningar. Därför beslutades det redan tjugo år senare att stadsplanen skulle revideras. Arkitekten Cyrillus Johansson fick uppdraget och valde att rita en ny plan som följde topografin. Gatorna blev smalare och krokigare och många små torg ritades in. Cyrillus Johanssons ritning, som än i dag fungerar som Tierps aktuella stadsplan, har tydliga spår från förra sekelskiftets strömningar.
Förebilden var den engelska trädgårdsstaden med mycket träd och grönska. Planen var, liksom den tidigare, mycket generöst tilltagen. Tanken var att Tierp skulle växa till en stad, men så blev det aldrig. Planen innehöll till exempel ett torg där ett rådhus skulle stå. Gatunamnen Rådhusallén och Borgmästargatan kan ses som en påminnelse om framtidstron som rådde.Björn Lundqvist passerar det högresta Storhuset, 60-talskomplexet Köpmannen och fortsätter mot Åskarbybacken där Tierps äldsta hus ligger på adressen Kilgatan 5.
1876 fick Tierp tillstånd att ordna kreatursmarknader vid Åskarbybacken. Tierp utvecklades till ett viktigt handelscentrum för Norduppland. 1888 köptes mark och ett salutorg byggdes, Stora salutorget.
Runt förra sekelskiftet började allt fler butiker och industrier växa upp och post, apotek och provinsialläkare flyttade sina verksamheter från Gryttjom till Tierp. 1902 bodde 329 människor i samhället, åtta år senare var antalet det dubbla. När Tierp blev köping 1920 hade samhället 1 370 invånare.
Björn Lundqvist fortsätter förbi lantmännens silo, den gamla biografen, kommunhuset och vandrar mot Centralgatan. På höger sidan ligger det gamla bankkvarteret, på vänster sida ett affärs- och bostadshus som Cyrillus Johansson ritat. Förr i tiden var det en slakteributik. I slutet av Centralgatan ligger ännu ett hus som stadsplanearkitekten ritat. I dag huserar en mäklarfirma i det rosa huset, tidigare bodde Tierps järnhandlare där. Några få steg ifrån den vackra sekelskiftsvillan ligger Centrumhuset, den grå 60-talskolossen.
Björn Lundqvist stannar till en stund och begrundar synen av ett av Tierps mest omtalade hus. Från början var det tänkt att huset skulle bli sju våningar högt.
Förskräckligt fult, tycker många. Men inte Björn Lundqvist.
- Det behöver lite renovering. Nu är det rejält slitet. Men egentligen är det väldigt fint och mycket tidstypiskt, säger han.
Så jobbar vi med nyheter