Makarna Roteliuc förlorade allt de äger i husbranden men är samtidigt tacksamma att ingen blev allvarligt skadad.
Vissa saker gör för ont att tänka på. Makarna Roteliuc drömhus finns inte längre. Allt försvann i lågorna i sommarens stora brand. Samtidigt finns en tacksamhet mitt i all bedrövelse.
– Jag vaknade av att det lät "poff poff" från terrassen. Jag hade ingen aning om vad det var. Men jag gick upp för att titta och såg att det brann för fullt utanför fönstret och då blev jag jätterädd, säger Elena Roteliuc, som har diabetes och hade tagit en tupplur under dagen.
Det visar sig att altanen står i brand. De stora lågorna slår upp mot fönstret och fasaden. Elena drabbas av panik. Istället för att snabbt ta bakvägen ut letar hon sig till ett annat fönster som hon inte får upp.
– Det stod en man utanför som jag aldrig sett förut. Han skriker och gestikulerar att jag måste ta mig ut. Han hjälper mig att öppna fönstret och jag försöker fly undan branden.
Under tiden allt detta inträffar är maken Marinel Roteliuc och fiskar i närheten. Plötsligt får han ett omskakande meddelande från räddningstjänsten. Hans hem står i lågor.
– Jag blev jätteorolig och begav mig snabbt hemåt. När jag kom fram var det brandbilar på tomten och jag kunde inte ta mig fram till huset, men jag såg den tjocka röken som steg upp mot skyn, säger han.
Marinel och Elena Roteliuc flydde från Rumäniens Ceaușescus regim 1989 och har bott i Söderfors sedan 1997.
Den okände mannen utanför det brinnande huset hjälper till slut Elena Roteliuc ut genom fönstret. Men det är rätt långt ned till marken. Elena bränner en axel, bryter tån och vrickar foten när hon flyr undan lågorna.
– Det hade kunnat gå riktigt illa. Tänk om jag inte hade vaknat. Jag tackar Gud att jag lever. Dessutom är jag väldigt tacksam mot mannen som hjälpte mig ur huset. Vi vet fortfarande inte vem han är, men är så lyckliga att han var där och räddade mig undan lågorna.
Fyra månader senare mår Roteliuc trots allt rätt bra. De vill inte tänka på hur det hade kunnat gått. Inte heller på vad de förlorade i branden. Villan – och därmed i stort sett alla ägodelar – förstördes i eldsvådan och i släckningsarbetet som krävde 80 kubik vatten. Huset var deras ögonsten och mycket av interiören var ett verk av Marinel Roteliucs händighet.
– Vi tittar inte bakåt. Det tjänar inget till. Man blir bara ledsen då. Men vi tyckte så mycket om det huset, säger han.
Nu bor paret Roteliuc i en hyreslägenhet på Nygatan i Söderfors.
Nu bor de i en hyreslägenhet på Nygatan. Redan dagen efter eldsvådan kunde Samhällsbyggnadsbolaget erbjuda ett nytt boende till makarna Roteliuc. Att ha en stor familj, med sex barn och 17 barnbarn samt många goda vänner i området, har varit till stor hjälp för att komma i gång med ett nytt boende.
– Vi har fått så mycket hjälp av släkt och vänner. Nästan alla möbler här har de skänkt till oss eller så har vi köpt begagnat på nätet. De har hjälpt oss att få in det i lägenheten och alla har varit så snälla, säger Elena Roteliuc.
Makarna är även nöjda med hjälpen från försäkringsbolaget som bekostar ett nytt hus på Lejoncronas väg, där den gamla villan låg. Huset kommer inte att se likadant ut, men paret Roteliuc är ändå nöjda när de visar illustrationen av villan. Om allt går som det ska kan de räkna med att flytta in i ett nytt hus till hösten.
I slutet på augusti började villan i Söderfors att brinna.
– Även om vi inte kan få tillbaka det som förstördes i branden ser vi fram emot att kunna bo i ett riktigt hus igen. Visst är det bra att vi snabbt fick tak över huvudet och att det löste sig med lägenhet så snabbt. Men vi saknar att ha ett eget hus med trädgård, fruktträd, uteplats och en tomt att röra sig på.