Grannarna skrämmer tjuvarna
Bostadsinbrotten ökar i länet och juli är en av de allra brottstätaste perioderna. Men grannsamverkan är ett effektivt skydd mot tjuvarna.
Roland Siljehag i Lövstabruk tröttnade på inbrotten.
Foto: Marie Ström
I Tierp har en viss ökning av inbrott skett de senaste månaderna. Biträdande närpolischef Bertil Danielsson är dock inte särskilt oroad över utvecklingen.
- Det är inget som vi reagerat på. Oftast går inbrotten i vågor. Det är ligor som riktar in sig på ett särskilt område, säger han.
Enligt Bertil Danielsson är grannsamverkan oslagbart när det gäller att förebygga inbrott.
- Det är väldigt effektivt. Prata med grannarna innan du reser bort. Be dem tömma posten och hålla uppsikt. Ett bättre skydd finns inte, säger han.
Enligt en forskningssammanställning som Brottsförebyggande rådet, BRÅ, har gjort kan grannsamverkan minska brottsligheten med upp till 26 procent.
Grannsamverkan växte fram i ett inbrottsutsatt bostadsområde i Seattle, USA, på 1970-talet. I Sverige var Linköping först, där polis, försäkringsbolag och de boende började samarbeta för att minska inbrott i mitten av 1980-talet. I dag samarbetar flera aktörer som till exempel polis, Villaägarnas riksförbund, Brå och Svenska stöldskyddsföreningen.
Grannsamverkan bygger i stort på två delar: dels att de boende ska bli mer vaksamma och vidta bättre säkerhetsåtgärder, dels att den sociala kontrollen i området ska öka. Grannarna lär sig knep för hur hemmet kan skyddas av den lokala polisen och blir på köpet bättre bekant med sina grannar. När anonymiteten i området minskar är det svårare för tjuvar att passera obemärkta. Enligt BRÅ:s rapport kan det leda till att potentiella inbrottstjuvar avstår från att begå brott eftersom de upplever att risken att bli upptäckt är för stor.
Roland Siljehag både bor och har sitt företag i Lövstabruk. För åtta år sedan tröttnade han på inbrotten, som skedde utan att de boende på orten märkte något.
- Jag var orolig och bestämde mig för att starta grannsamverkan. Vi var den första orten i Tierps kommun. Sedan följde många fler efter, säger han.
Runt hälften av Lövstabruks 120 boende anslöt sig till samverkansgruppen. Närpolisen informerade om hur man kan skydda sig mot brott och gruppen knåpade ihop ett ambitiöst bevakningsschema.
- Vi åkte runt två och två i bil eller på cykel varenda natt i början. Så bruket var verkligen välbevakat, säger Roland Siljehag.
Efter att grannsamverkan startat upphörde inbrotten tvärt.
- Det blev väldigt tyst och lugnt. Jag vet ju inte säkert vad det beror på men man vill gärna tro att vårt arbete gav effekt.
Nu har ortsborna trappat ned på bevakningen, men Roland Siljehag praktiserar fortfarande många av de knep som han fått lära sig via grannsamverkan. Och han är helt säker på att vaksamheten på orten ökat.
- Vi håller ögonen öppna. Om jag ser en bil som stått vid vägkanten ett par dagar slår jag till exempel upp registreringsnumret och kollar var den hör hemma. Visar det sig vara Skåne är det troligt att den är stulen och då kontaktar jag polisen, säger han.
Så jobbar vi med nyheter