1 Vad för slags ledare är du?
– Jag kliver inte in och ändra på saker och ting utan att först ha lärt och lyssnat. Jag har en modell för en bra organisation: förståelse som leder till trygghet som leder till prestation. Om en medarbetare förstår sitt arbete blir denne trygg i arbetet och kan prestera.
2 Du har varit elithandbollspelare. Handbollen har sett många bra ledare genom åren. Är det där du har lärt dig ledarskap?
– Handbollen är en tuff sport, man får många smällar. Men man gnäller aldrig, inte på motståndaren och definitivt inte på domaren. Det är handbollens kultur. Jag har lärt mig mycket genom idrotten. Jag bottnar i det.
3 Är du bra på att lösa konflikter?
– Det finns något som heter intressebaserad konflikthantering. Det handlar om att upptäcka konflikter i vardande. Det är en viktig kunskap, detta att lära sig att hitta konflikter och göra något åt dem medan de är små.
4 Högbergsgymnasiet har haft en nedgång. Hur ser du på skolans förutsättningar?
– Jag har förstått att ledningen har haft en jobbig tid, men jag är inte insatt i historien. Det som har varit behöver jag inte bli en del av. Nu ska vi titta framåt. Det är viktigt att det skapas lugn och trygghet. Återigen min organisationstanke. Den gäller även för eleverna. Om de förstår sin skola blir de trygga och kan prestera. Det är bra att fler Tierpsungdomar har valt hemortens gymnasium i höst än tidigare. Ett gott rykte om en skola sprider sig snabbt.
5 Varför sökte du dig till Tierp?
– Jag gillar den nära kontakten mellan människor som mindre kommuner medger. Jag bor i Stockholm, men jag är inte urstockholmare. Jag är uppvuxen i Uppsala. Jag kände för trakten när jag sökte jobbet i Tierp. Det hade jag kanske inte gjort om jag hade varit urstockholmare. Jag bor kvar i Stockholm. Resorna tar en timme med tåg. Då arbetar jag, läser mycket, svarar på mejl och pratar i telefon. När jag väl är i Tierp kan jag ägna tiden åt kontakter med medarbetare. Ett modernt sätt att arbeta.
6 Vilka problem har Tierpsskolorna?
– Skolinspektionens rapporter pekar på smärre brister. En gäller uppföljningar. Det är viktigt att göra analyser av vad man har gjort för att kunna utvecklas. Om kränkande särbehandling förekommer ska den bort. Samtidigt tar klagomålshanteringen tar mer och mer tid. Vi som jobbar professionellt i skolan måste sortera och hitta de riktiga problemen. Jag har jobbat i många år med stöd för särskilt utsatta elever, bland annat på skoldaghem med högstadieelever som hade straffat ut sig från den vanliga skolan. Att lyckas hjälpa en 15-åring att strejta upp sig och komma ut i yrkeslivet gav mig mycket tillbaka.