Kyrkan i VÀstland Àr landets nÀst största landsortskyrka. Bara den i JÀrvsö Àr större.
Bygghissen knarrar betÀnkligt nÀr den rör sig upp lÀngs med husvÀggen pÄ kyrkan i VÀstland. Med en lÀtt duns stannar den nÀr vi Àr knappt 50 meter upp. Utsikten Àr hissnade och vacker och bra dagar ser man vindkraftverket borta i SkutskÀr.
Niklas Söderlund, fastighetsskötare pÄ Svenska kyrkan, viker ut en smal metallplatta som gör att vi kan lÀmna hissen och gÄ ut pÄ en liten staketförsedd smal gÄng pÄ kyrktornet.
â Nu ska vi klĂ€ttra lite pĂ„ tornet för att ta oss in i det, sĂ€ger han.
DÀr kyrkklockan suttit Àr det nu ett hÄl en knapp meter upp pÄ kyrkvÀggen, dÀr ska vi klÀttra in.
Inne i kyrktornet bland bjÀlkar och annat hittar vid de bÄda timmermÀnnen Per Olsson och MÄrten Forssman. Kyrktornet har varit deras arbetsplats sedan i maj. HÀr hÄller de pÄ och byter ut bjÀlklag och stockar i kyrktornet.
Inför arbetet genomfördes en besiktning av tornet för att man skulle fÄ en uppfattning om skadorna.
DÄ konstaterade att det krÀvdes en omfattande renovering pÄ grund av skadedjur och mögel.
â Vi visste att det finns brister och att stockar och bjĂ€lklag behövde bytas nĂ€r vi kom hit, men det var mer Ă€n vi trodde, sĂ€ger Per Olsson.
LÀngst upp i kyrktornet ser det ut sÄ hÀr. Delar av dessa stockar ska bytas ut.
Kyrkan i VÀstland Àr stÄtlig och en av landets största landsortskyrkor med sitt torn och sina 500 sittplatser. Senast det gjordes ett större arbete med att byta ut stockar var i slutet av 1950-talet.
â Det var inför hundraĂ„rsfirandet av kyrkan (den byggdes 1862). Efter det har mindre underhĂ„ll gjorts. Nu sĂ€krar vi att den inte faller samman och kan anvĂ€ndas i framtiden, sĂ€ger Niklas Söderlund.
HÀr granskar MÄrten Forssman om den tÀnkta biten trÀ fungerar för att ersÀtta ett stycke rutten trÀbalk.
Det Àr framförallt tornets högra sida som inte mÄr bra. För att inte orsaka sÀttningar och ras har man inte fÄtt anvÀnda kyrkklockan de senaste Ären.
â Vissa bjĂ€lkar Ă€r helt utslitna och rötskadade efter att de angripits av bĂ„de svamp och djur, förklarar Per Olsson.
VattenlÀckage frÄn kyrkfönstret pÄ tornet Àr huvudorsak till skadorna.
â Nu byter vi ut hela eller delar av de stockar som Ă€r angripna, förklarar MĂ„rten Forssman.
TimmermÀnnen Per Olsson (till vÀnster) och MÄrten Forssman (höger). Bakom dem syns de tillfÀlliga stag som monterats upp för att hÄlla upp stommen pÄ plats medan man byter ut dÄliga balkar.
Först stagar de upp de olika partier av stockar och bjÀlklag som Àr angripna innan de byter ut det skadade trÀet.
â Det Ă€r bjĂ€lklaget som hĂ„ller upp konstruktionen. NĂ€r vi ska byta ut de skadade delarna mĂ„ste vi avlasta dem. DĂ€rför stagar vi upp dem, sĂ€ger MĂ„rten Forssman.
Inne i tornet finns tre vÄningsplan. PÄ samtliga kommer det att krÀvas byten av angripna furustockar.
â Det handlar om nĂ„gonstans mellan 50 och 100 meter med stock och bjĂ€lklag som ska bytas ut, redogör Per Olsson.
Arbetet uppe i tornet Àr vÀldigt manuellt. SlÀggor, hammare och sÄgar anvÀnds i stor utstrÀckning för att fÄ till de nya stockarna och skarvningarna pÄ plats. NÀr tidningen Àr pÄ plats anvÀnder MÄrten Forssman dock en liten motorsÄg för att fixa till en kant pÄ en planka.
Arbetet ska i sÄ stor utstrÀckning som möjligt göras med material som liknar det ursprungliga. HÀr Àr nytillverkade spikar som gjorts med de som anvÀndes 1862 som förlaga.
â Arbetet ska i sĂ„ stor utstrĂ€ckning som möjligt göras med material som liknar det ursprungliga. Vi har bland annat bestĂ€llt spik i samma tum och utseende som anvĂ€ndes nĂ€r kyrkan byggdes.
Förutom byte av stockar och bjÀlklag ska Àven skönhetsflÀckar pÄ fasaden pÄ de sÄ kallade friserna som gÄr lÀngs med tornet ÄtgÀrdas.
â GĂ„r allt som det ska kommer alla arbeten vara klara sent i höst, sĂ€ger Niklas Söderlund.
NĂ€r kyrkan i VĂ€stland Ă€r renoverad stĂ„r kyrkan i Ăsterlövsta pĂ„ tur. Den blev av attackerad av ryssarna 1719.
â Det finns spĂ„r av yxhugg i kyrkporten, sĂ€ger Niklas Söderlund.