Hotat hembygdsgille reste sig på nio

I dag, när hembygdsgillet för andra året i rad inbjuder till julmarknad vid Gammelgården gör man det med nytt mod:
- Folk hörde av sig sedan de fått veta om läget genom tidningen. Vi är på fast mark nu, men vi tar förstås emot fler medlemmar med öppna armar, säger eldsjälen Karl-Erik Berglin.
I år har hembygdsgillet genomfört nationaldagsfirande, midsommarfirande och Valborg. Dessutom har andra föreningar hyrt Gammelgården för offentliga arrangemang.
- Vi ställer upp och guidar besökarna så ofta vi kan. Det finns ett stort intresse för hembygden och historien. På sommaren har vi också informationstavlor uppsatta byggnaderna.

Karl-Erik Bergin berättar att gillet nu lyckats samla alla protokoll sedan starten år 1928 till och med 2006.
- Förre urmakaren Erixon, som var med i styrelsen förr, har varit oss till ovärderlig hjälp.
Nu är gillet på jakt efter protokollet som styrker att Tierps kommunalfullmäktige avsatte den här delen av Sveaparken enkom för hembygdsgården. Marken köptes av Axel Wachtmeister, därför heter gatan i närheten Grevegatan.
I slutet av år 1928 inköptes den första byggnaden, en loftbod från Djupa vars äldsta delar är från 1500-talet.
Under årens lopp har byggnader tillkommit så att området utgör en nästan komplett enhet av en uppländsk bondgård.

Huvudbyggnaden, ett parhus från år 1768 som i mitten på 1800-talet påfördes ytterligare sen våning, förvärvades från dess sista ägare bröderna Oskar och Axel Bellander år 1934. Portlidret kom från Lilla Bultebo år 1935. Först i juni 1936 invigde landshövdingen Gammelgården.
Den första styrelsen bestod av bland andra landsfiskalen, prästen, rektor folkskolläraren, kantorn, samt en fabrikör Tunelius, som kan sägas vara gillets egentlige upphovsman.
I dag utgörs gårdsbildningen även av en spannmålsbod. från Eskesta (numera kaffestuga), gårdssmedja från Kvarnbo, linbastu från Ralbo och ett soldattorp från i närheten av byn Munga samt en ängslada från Husbyborg.

Ladugård och stall saknas dock. Men på platsen för fähuset finns en dansbana som byggdes då Upplandschottisen var mest populär på 1970-talet, en tillställning som för övrigt länge var gillets bästa inkomstkälla.
Vi sitter vid ett gammalt slagbord i Skämstagårdens kammare.
- Visste du att Tierp har landets äldsta häradsvapen?, säger Karl-Erik Berglin och pekar på en kopia ovanför den öppna spisen föreställande tre humleax.
- Det fick Tierp redan år 1456.

Huset är fullt av inventarier som var vanliga i ett bondhemman i äldre tider, dock ingenting från Bellanders.
På 1940-talet fanns två auktionister med i gillets styrelse och genom deras försorg tillfördes många ting.
- Men här finns också skåp från Jämtland och Hälsingland som ortsbor bytte till sig av forbönder som sökte nattkvarter på sin väg till och från Distingsmarkanden, säger Karl-Erik Berglin.
- Kammaren var i första hand en förvaringsplats för kläder. Familjen levde sitt liv nästan helt och hållet i det stora köket. I påbyggnaden av Skämstagården tillkom en feststal som ibland också användes som tingssal och som i stort sett är intakt.