Det vankas bröllop på Lövstabruks herrgård. I Övfre salen i herrgårdens vänstra flygel har stolar och bord till middagens gäster ställts fram. Värdshusets ägare Ulrika Jansson och Lövstabruks verksamhetsledare Ulrika Borger Dåderman dukar dem med vita linnedukar. Fönstren står på glänt och vädrar igenom salen som om någon dag ska rymma ett hundratal gäster.
I det här rummet har brudpar firats sedan salen byggdes i slutet av 1800-talet. Då hölls även den efterföljande festen i samma rum, men det gör den inte längre.
– Golvet är inte lika säkert längre. Takkronan på våningen nedanför hoppar lite oroväckande när det är mycket folk här uppe, säger Josephina Wesström Juhlin med ett skratt.
– Numera hålls festen i orangeriet i stället. Fast det är roligt att Öfvre salen fortfarande används på samma sätt som förr.
Men i övrigt är det stora skillnader på helgens bröllop och de som hölls här under 1800-talet. Om seder och bruk kring bröllop och andra högtider, samt hur högtidsdräkter som bröllopsklänningar har förändrats genom tiderna har Josephina Wesström Juhlin full koll på.
Hon har en fil. kan i etnologi med inriktning mot textilvetenskap, men jobbar också som trädgårdsmästare och guide i herrgården. Under Vallonbruksveckan, som avslutas i dag, har hon hållit föredrag om ovanstående ämnen.
Gamla brudklänningar, som delvis skänkts från privatpersoner, och som vanligtvis ligger nedpackade i skyddande svalka och mörker har plockats fram.
– Det var långärmat och hög hals som gällde förr. Och mycket tyg i lager på lager. Men bröllopen hölls oftast på höstkanten förr, så det blev inte alltför varmt för bruden. Det skiljer sig ordentlig från i dag, nu behöver inte brudklänningarna ens skyla axlarna.
Även 1800-talets smaker har varit en del av Josephinas föredrag under veckan.
– Visst har maten en stor roll vid dagens bröllop också. Men våra trerätters hade ansetts enormt snålt under 1800-talet. Då åt man mellan sju och 14 rätter och middagarna var flera timmar långa.
– Efterrätterna bestod ofta av glaserade frukter och glasyr. Bordet dekorerades av citrusfrukter, som visade att man både hade råd med ett orangeri och en trädgårdsmästare.
Intresset för visningarna under veckan har varit svala, menar Josephina Wesström Juhlin, något hon tror beror på att många återgått till sina arbeten efter semestern.
– Annars brukar visningar med det här temat vara väldigt populära och det är inte alls omöjligt att vi har fler framöver.