Kulturarvslyftet ger jobb åt långtidssjukskrivna

När alliansregeringen tillträdde för sju år sedan stod det klart att den ville göra något kraftfullt för att få ned sjuktalen och återföra så mycket av den sjukskrivna arbetskraften till arbetsmarknaden. Ett särskilt initiativ är Kulturarvslyftet.

Långtidssjukskrivna skulle hjälpas tillbaka i arbete samtidigt som en massa nyttigt jobb skulle bli utfört på kulturområdet. Och då menas kultur i en vid bemärkelse. Dit hör till exempel gamla gruvhål i skogen, omisskänliga försänkningar, ofta vattenfyllda, i skogens kulturmiljö. Det är en del av det svenska kulturarvet. Riksantikvarieämbetet samarbetar med Arbetsförmedlingen. Tillsammans finansierar de två myndigheterna beviljade projekt.

Nyligen uttryckte kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth (M) sin besvikelse över att arbetsförmedlingens prognoser visade på långt färre arbeten än vad hon hade hoppats på.

Men Skogsstyrelsen i Uppsala bidrar till att förverkliga satsningens syften.
– Skogsstyrelsen har länge haft behov av att genomföra ett inventeringsarbete till gagn för det skogliga kulturarvet. Kulturarvslyftet gjorde det möjligt. Skogsstyrelsen i Uppsala distrikt har länge samarbetat bra med Arbetsförmedlingen, säger Åsa Hofring, projektledare på Skogsstyrelsen.

Skogsstyrelsens projekt kallas Kulturspåret och består av tre inriktningar: a) att inventera skyddsvärda gamla kulturträd, b) att från historiska kartor ta fram geografiska fakta som inte finns på moderna kartor, samt c) att inventera och säkerhetsbedöma gruvhål i skogen.

Skogsstyrelsen står som arbetsgivare. Länsstyrelsen i Uppsala pekar ut vilka områden som behöver inventeras och Arbetsförmedlingen föreslår lämplig och motiverad arbetskraft.
Ett norduppländskt arbetslag har sin bas på Skogsstyrelsen kontor i Österbybruk. Tolv arbetar med gruvhål, nio med kulturträd.

Det finns många gruvhål i Norduppland. Sveriges Geografiska Undersökningars inventering räknar till 823 gruvhål i länets norra del. En del gruvhål är från järnåldern, andra kan vara så sentida som 1970-talet. De som har grävt har varit gruvbolag på jakt efter nya malmfyndigheter, men även enskilda malmletare har varit i gång. De flesta gruvhål finns med i fornminnesregistret.