– Besökarna guidas genom både tid och rum. Det finns en stödjande berättarroll som publiken stöter på ibland, men jag skulle snarare kalla det för en upplevelsevandring än för skådespeleri. Den rör sig lite mellan genrer.
Manusförfattaren Åsa Norling har rätt när hon säger att Lövstabruks nya sommarsatsning tar oss med till olika platser genom sin historia. När jag träder in i vallonbrukets gamla herrgård för att gå den sista vandringen inför premiären, kliver jag inte bara in i en praktfull entréhall med vackra tavlor och kraftig stengolv. Jag kliver också 300 år tillbaka i tiden.
– Jag ber er att lämna sunt förnuft och vetenskaplig logik i dörren. Det Lövsta vi nu går in i är en annan plats. Där dammet lagt sig tjock och gamla tiders vålnader och andar aldrig har vädrats ut, säger guiden Rose Marie Nejdling.
Med en gammeldags lykta i hand tar hon raskt täten genom herrgårdens korridorer. Vi stegar ner för en vindlande stentrappa, för vårat första besök i en av källarens många gömda rum. I mörkret berättar hon om tiden när de ryska kosackerna härjade på den uppländska landsbygden.
– Det är mörka historier som alla har förankring i Lövstabruk på olika sätt. Mycket av det som berättas bygger på historiska fakta, men en del är mer åt legendhållet. Ungefär fem procent har jag hittat på själv för att få det att fungera som vandring. Det finns historier i bruksmiljö och berättelser om kusten och havet. Eller om ett spöke i skogen, säger Åsa Norling.
Hon och sambon flyttade till kommunen 2011 och har i hemmet startat Hållnäs Konstkoloni. Ett projekt där konstnärer ska kunna jobba med olika typer av kulturverksamhet. Hon är den huvudsakliga författaren till vandringen, men hon har tagit hjälp av både guider och andra med stor lokalkännedom.
– Det har varit många roliga diskussioner kring hur man berättar en historia och om vad som ska berättas. Det roligaste har varit att jobba i den miljön som Lövstabruk och herrgården är, och att vi ska visa ställen som man aldrig sätter sin fot på. Jag tror att det blir jättespännande.
Utan att avslöja allt för mycket bjuds vi på allt från en sägen om ett trollbröllop till en stämningsfull seans i ett av källarens mer salongsaktiga gömslen. Som avslutning på vandringen tar Rose Marie Nejdling först ut oss i den avtagande kvällssolens sken och sedan in i brukets Naturaliekabinett. Här får vi lära oss om Sjudar-Jan. En barnamördare som 25 januari 1797 blev den sista att avrättas på Lövstabruk.
– Åsa har skrivit ett fantastiskt manus som hon jobbat med hela vintern och våren. Hon är fantastiskt duktig och jag gör det här för att det är så himla roligt. Men det skiljer sig från det vanliga guidandet. Det har varit en utmaning att lära sig ett sådant här långt manus i stort sett ordagrant.