Märkliga fynd vid utgrävningar i Skämsta

Sedan 1200-talet f Kr har människor brukat jorden vid Tämnarån i Skämsta. Fram till omkring 600 e Kr bodde mellan 20 och 30 personer i byn.
När Ostkustbanan skulle bli dubbelspårig fick Riksantikvarieämbetet i uppdrag att undersöka området. Mellan 1993 och 1994 grävdes de gamla boplatserna fram. Arkeologerna hittade hus från både bronsåldern och järnåldern.
Människorna slog sig en gång i tiden ned här på grund av den goda tillgången på föda.
— Benfynd visar att de åt bland annat fisk, sjöfågel, bäver, gris, älg och ko, berättar Per Frölund en av de arkeologer som gjorde undersökningarna i Skämsta och som tillsammans med Lars-Inge Larsson skrivit den rapport om utgrävningarna som publicerades nyligen.

Hushållen byggdes upp kring ett par
Invånarna fiskade, jagade vilda djur, födde upp boskap och odlade säd. Husen de bodde i var både bostäder och ladugårdar. I varje hushåll levde mellan fem och åtta personer.
— Hushållen byggdes upp kring ett par, en man och en kvinna. I deras hus bodde deras barn men troligen också deras föräldrar och syskon. I hushållen fanns också arbetskraft. Vid den här tiden förekom träldom, men vi kan inte säga om arbetskraften i Skämsta var fri eller ofri, säger Per Frölund.
Människorna stannade på samma plats, generation efter generation, tidsålder efter tidsålder. Redskapen utvecklades med tiden, stenyxor och stenknivar ersattes med järnredskap. Hästen började användas som riddjur och människorna kunde förflytta sig enklare och snabbare.

Gamla boplatser övergavs
Omkring år 600 e Kr hände något. Människorna övergav de gamla boplatserna och flyttade till det område där den nuvarande bebyggelsen i Skämsta finns.
— Vi den här tiden förändrades samhället. Åkerbruket blev allt mer dominerande och trängde undan boskapskötseln. Ekonomin och den sociala organisationen förändrades och det ställde nya krav, säger Per Frölund.
Intill de gamla boplatserna anlades istället en begravningsplats. I sex gravar från omkring år 1000 e Kr i övergången mellan vikingatid och medeltid har de mest anmärkningsvärda fynden hittats.
— I fem av de sex gravarna låg de döda begravda i öst-västlig riktning med huvudet i väster. Det tyder på att de influerats av kristendomen. På kristna kyrkogårdar begravs människor så här för att kunna möta Jesus ansikte mot ansikte på den yttersta dagen. Jesus ska nämligen komma från öster enligt den kristna tron, säger Per Frölund.
Det var inte ovanligt att människor begravdes på detta sätt vid den här tiden. Kristendomen hade inte fått något fast grepp om människorna i Sverige än, men religionen och idéerna var välkända. Det märkvärdiga är att i en av gravarna låg den döda begravd åt motsatt håll, med huvudet i öster.

Märklig bronsring
— Vi blev genast nyfikna. Det visade sig att det var en kvinna som låg begravd här. I graven hittades också ett föremål, en bronsring som användes för håruppsättningar. En liknande bronsring har bara hittats på en annan plats i världen, i Warszawa, berättar Per Frölund.
När arkeologerna gjorde efterforskningar fick de veta att det i Baltikum förekom att kvinnor begravdes med huvudena åt öster. Kvinnan i graven kom alltså troligtvis från södra Östersjöområdet. Hur hon hamnade i Skämsta kan ingen svara på.

Dvärgväxta
I andra gravar hittade arkeologerna skelett från två vuxna människor, en man och en kvinna, som var bara 130 centimeter långa.
— De led båda av en mycket ovanlig sjukdom som orsakat dvärgväxt. De hade troligtvis också mycket svårt att gå. De kunde inte delta i jordbruket eller i jakten, ändå levde de tills de blivit mellan 40 och 50 år gamla eller äldre, säger Per Frölund.
Det finns en uppfattning om att handikappade människor inte accepterades och att de uteslöts ut gemenskapen. Man pratar till exempel om utsättning av missbildade spädbarn, att barnen helt enkelt lämnades i skogen.

Respekterade
— Att de dvärgväxta människorna i Skämsta levt så länge trots att de var så bräckliga tyder istället på att de andra människorna i byn månade om dem och att de var respekterade, säger Per Frölund.
Utgrävningarna i Skämsta visar att det fanns välutvecklade boplatser i Norduppland redan under bronsåldern. I samband med att E 4 ska få en ny vägsträckning kommer flera nya utgrävningar att göras och nya anmärkningsvärda fynd kan hittas.