I Tierps kommun deltar närmare 90 mattelärare från alla skolstadier i den lokala delen av det nationella projektet som sträcker sig över tre år. Det långsiktiga målet är att fler elever ska förstå mer och därmed nå ämnesmålen.
– Vi är för dåliga på att kommunicera och prata om matte. Det säger Elisabeth Lundén Levin på Centralskolan, en av de deltagande lärarna och som funnits med redan i projektets förberedelsefas.
Traditionell matteundervisning med lärobok som grund står enligt henne visserligen för stabilitet och de som jobbar självständigt hittar rätt svar i facit.
– Men eleverna kan inte se meningen med resonemangen. De är vana vid att räkna plus, minus, gånger och delat, men tänker inte. Sluta räkna och börja tänka brukar vi säga, formulerar hon det lite tillspetsat.
Genom matematiklyftets nytänkande ska eleverna ”tvingas” att prata om matte och att lyssna till samtalen, för att den vägen få bättre förståelse för matteproblem och deras lösningar.
– Vi lyfter till gemensamma diskussioner utifrån det som står på tavlan, säger Elisabeth Lundén Levin.
Och i stället för att sitta och räkna en och en uppmuntras eleverna till att lösa problem gemensamt.
– Kul att arbeta tillsammans, låter det också från flera håll i klassen under en lektion i trigonometri och som särskilt ägnas trianglars vinkelsumma.
Även för lärarna innebär matematiklyftet visst mått av ”tvång”, genom fortbildningens hörnsten kollegialt lärande.
– Det är en omfattande satsning för oss lärare, eftersom vi måste träffas varje vecka, måste göra något i våra klassrum, utmana oss själva och lära av varandra.
För egen del ser hon exempelvis en utmaning i att kunna säga att det kan finnas flera svar på ett matteproblem, eller flera vägar till svaret.
– Jag får utmana min praktik, sammanfattar hon.
Även om det är för tidigt att söka mätbara resultat i termer av ökad måluppfyllelse så märker hon redan en tydlig attitydförändring, särskilt bland de äldre eleverna.
– De vågar prata mer, vill berätta, är mindre blyga och rädda för att säga fel.
Elisabeth Lundén Levin hoppas särskilt att en utvecklad matematikundervisning ska vara till nytta för de elever som hittills presterat sämst.
– De som är bra och har varit det är fortfarande bra och dem når vi. De som är sämst stannar där och för dem har vi inte lyckats, konstaterar hon.