Det är en kombinationen av dess tre åtgärder som långsiktigt ska minska på massförekomsten av mygg i Nedre Dalälvenområdet enligt strategiprojektet Människor, mygg och natur.
Slutrapporten överlämnades i förra veckan till miljödepartementet och presenterades av länstyrelsen i Gävleborg på måndagen.
Länsstyrelsen i Gävleborg har haft regeringens uppdrag att tillsammans med länsstyrelsen i Uppsala, Västmanlands och Dalarnas län föreslå en långsiktig strategi mot myggproblemet.
- Det är ett stort problem som måste hanteras på alla sätt man kan, säger huvudprojektledaren Anna-Carin Lundqvist vid länsstyrelsen i Gävleborg.
Utredningen består av en rad forskningsrapporter och bygger på ett samarbete med representanter för lokalbefolkningen i arbetsgrupper. På så vis anses förslagen vara förankrade lokalt. Det treåriga projektet har finansierats av Naturvårdsverket.
Tre åtgärder föreslås, två förebyggande och en direkt. De förebyggande är en förändrad vattenreglering som minskar antalet översvämningar och ett hävdande av älvängarna. Den direkta åtgärden är fortsatt bekämpning med BTI vid de tillfällen då myggen trots de förebyggande åtgärderna blir för besvärliga.
– Det är kombinaionen av de tre åtgärderna som kan ge resultat, säger Anna-Carin Lundqvist.
Det är översvämningar som skapar den fruktade sticcitus-myggan. Enligt projketen kan och bör översvämningar undvikas sommartid. Kraftbolagen förväntas att frivilligt avstå någon procents kraftproduktionsbortfall varje år för att minska myggproblemet.
– Det hänger på kraftbolagens samarbetsvilja. Det finns inga verktyg för att tvinga kraftbolagen till det, säger en annan av tre projektledare Maria Widemo, också vid länsstyrelsen i Gävleborg.
Årets mycket låga vattenstånd visar betydelsen av älvens nivå. Myggproblemet har varit obefintligt.
Den andra förebyggande åtgärden är hävdande av marker. 500 hektar av älvängarna i Nedre Dalälven-området brukas i dag. Med statliga ekonomiska bidrag ska markägarna stimuleras att börja bruka marken. Målsättningen är att 2 200 hektar mark ska hävdas. Ett exempel från en sjö i Värmland visar att brukade älvängar väsentligt minskar förekomsten av mygg.
Den tredje åtgärden är spridning av det biologiska bekämpningsmedlet BTI, en bakterie som äter mygglarver, en metod som med stor framgång har använts de senaste åren.
- Vi vill inte ta bort alla översvämningar. Det vore skadligt för den unika naturmiljön i Nedre Dalälven. Vissa översvämningar måste förekomma och det är då som BTI kommer in i bilden, säger Maria Widemo.
Projektledarna menar att en fullständig bortreglering av alla översvämningar vore mer skadlig för miljön än vad BTI riskerar att vara.
Nu när slutrapporten är klar återstår frågan om vem som ska samordna verksamheten och vilka aktörerna är, förutom kraftbolagen.
– Andra aktörer kan vara kommuner, LRF, ideella föreningar och privatpersoner, säger Anna-Carin Lundqvist.
Vem som ska samordna det hela och se till att en myggbekämpningsverksamhet kommer igång är oklart. Detta tar projektet inte ställning till. Den långsiktiga finansieringen är också ett frågetecken. Projektledarna tror att en förändrad vattenreglering kan komma till stånd redan till våren, medan hävdande av markerna behöver flera år på sig. I beredskap finns BTI.
- Det är viktigt att en samordnare kommer igång och kommunicerar med lokalbefolkningen vad som sker, säger projektledaren Ingemar Lindquist vid miljöenheten på länsstyrelsen i Uppsala.
Samtidigt som slutrapporten presenteras är en annan utredning om framtidens myggbekämpningsorganisation ute på remiss.