Ny process om vem som äger Hästhagen
Tre månader efter besvikelsen i regeringsrätten tar Tierps kommun nya tag i Hästhagenfrågan. Tanken är nu att man ska begära en äganderättsutredning hos länsstyrelsen.
För Tierps kommuns del har de två processerna slutat i besvikelse.
— Sakfrågan om vem som äger Hästhagen har aldrig blivit prövad, konstaterar kommunalrådet Bengt-Olov Eriksson (s).
Nya tag
De styrande tar dock nya tag i frågan och precis som tidigare har uppdraget gått till kommunjuristen Leif Nilsson, som nu har att komma med ett förslag på hur man ska agera.
— Det är ingenting som är klart än, men en tanke jag har är att begära om en äganderättsutredning hos länsstyrelsen. Det innebär att Lantmäteriet gör en utredning om vem som äger Hästhagen. Och vi hävdar ju att det är staten, säger Leif Nilsson.
Om det går att genomföra är han ännu inte säker på, och han säger sig även ha en del andra idéer på hur kommunen ska kunna gå vidare i frågan.
— Vi kommer att bestämma oss närmare de närmaste två tre veckorna, säger han.
Hänvisat till skattefjällsmålet
Tierps kommun har i tidigare processer hävdat att staten är ägare till all herrelös mark och har bland annat hänvisat till det så kallade skattefjällsmålet då Högsta domstolen gjorde just en sådan bedömning. När kammarrätten våren 2004 avslog kommunens begäran att staten skulle riva Hästhagen hette det dock i domen att Hästhagen skiljde sig från det fallet genom att det här tidigare funnits en ägare och att det därför inte gick att använda skattefjällsmålet i fallet Hästhagen.
— Det resonemanget känns väldigt tekniskt och jag tycker att det haltar. Det vill jag belysa närmare, säger Leif Nilsson.
Parallellt med de juridiska turerna letar Tierps kommun efter möjligheter att söka externt bidrag för att riva fastigheterna.
— Det har vi i och för sig gjort tidigare, men nu gör vi nya försök, säger Bengt-Olov Eriksson.
FAKTA
Två processer
Sedan Hästhagens ägare Conren gick i konkurs 1996 har Tierps kommun gjort två försök att tvinga staten att ta ansvar för området.
2000 vände man sig till Uppsala tingsrätt och begärde att staten skulle tvingas söka lagfart för området. Tingsrätten sade nej, liksom Svea hovrätt. I Högsta domstolen nekades man prövningstillstånd.
2002 förelade bygg- och miljönämnden staten att riva fastigheterna. Ärendet gick till länsstyrelse, länsrätt och kammarrätt som alla gav kommunen nej. I regeringsrätten blev det inte något prövningstillstånd beviljat.
Så jobbar vi med nyheter