Släktforskaren Jan Olsson.
Jan Olsson har varit på plats i samband med vallondagarna som arrangerats i Lövstabruk i veckan och gett råd om släktforskningen som växt rejält under pandemin och i dag sysselsätter minst 80 000 svenskar regelbundet.
– Jag har vid en del tillfällen fått förklara att det som en släktforskare kommit fram till inte är helt korrekt. Mitt råd till alla som vill släktforska är att vara noggranna och låta forskningen få ta tid, förklarar Jan Olsson som sedan 1980-talet kartlagt bland annat de vallonska släkterna Tillman och Bonnevier.
Ett bra första steg är att intervjua äldre släktingar.
– De kan sitta inne med namn, födelsedata, boendeorter och släkthistorier som man kan ha nytta av.
Ett annat viktigt inledande steg är att gå en kurs i släktforskning – antingen fysiskt eller via nätet. Han förklarar att man på kurserna får en insikt i hur man arbetar metodiskt med olika forskningskällor.
Släktforskarna Jan Olsson och Gösta Hellberg hjälper Inger Elmesjöö att i Bruksarkivet gömmor leta uppgifter om ett hus när det är byggt.
– Vi lever i dag i en internettid där det är väldigt lätt att bara skriva in ett släktnamn och så får man ett svar som man tar för givet att är rätt. Undvik det, gå istället till primärkällorna, det vill säga kyrkans födelse- och dödsböcker samt de böcker där husförhör finns redovisade. De ger mera tillförlitliga uppgifter om familjeförhållanden.
Böcker som berättar om bygder och människor, hur hanterar man dessa?
– Jag skulle vara lite försiktig. En bok är ju skriven vid en viss tidpunkt. Därefter kan det ha hänt saker. Se den mera som komplement i forskningen.
Smeder i Lövstabruk. Bilden är från 1894.
Han betonar även att man ska vara noggrann och återge alla forskningskällor.
– Det är bra om du behöver gå tillbaka för att jämföra med nya saker som du får fram senare i din forskning.
Att gå med i en släktforskarförening samt att besöka exempelvis Bruksarkivet i Lövstabruk är bra vägar att gå om man vill gå på djupet med forskningen.
– Kunskapsutbyte i en förening är bra. Att ta del av källmaterial som exempelvis tjänstgöringslistor över vilka valloner som arbetat på bruket kan bredda kunskaperna om dina förfäder, säger Jan Olsson.
Hur ser du på den framväxande dna-forskningen?
– Att ta ett dna-prov kan vara bra. Man ska dock vara medveten att proven genererar en stor mängd osorterad rådata där bara släktrelationen anges. Att ta ett sådant prov tidigt i sin forskning kan vara förvirrande, så vänta till du är varm i kläderna.