Så botade man de sjuka förr

Karl-Gustaf Hansson öppnar ett träskrin och tar fram några av de verktyg som hans morfars mor Malla Kempe använde sig av för att förlösa barn och bota sjuka på Graninge bruk. Där finns en ådersnäppare som användes när man skulle tappa blod, kopputrustning och en maskin som ger elstötar.

- Det hjälpte mot depression, spänningar, värk, celluliter och tandvärk till exempel, säger Karl-Gustaf Hansson.
Blodiglar användes även flitigt av såväl Malla Kempe som inom sjukvården i stort. De skulle befria den sjuke från dåligt blod och ansågs lindra svullnad. På 1850-talet beräknades det att cirka 800 000 exemplar blodiglar användes för medicinskt bruk per år. Blodiglar såldes på svenska apotek ändå till 1950-talet.

Malla Kempe föddes 1832 i västra Ångermanland och fick tidigt tjänst som piga hos provinsialläkaren. Som 13-åring fick hon hjälpa till på hans mottagning. Malla Kempe gifte sig i ung ålder med mästersmeden Johan och flyttade till Graninge bruk.
På bruket, där cirka 600 personer arbetade, fanns ingen sjuksköterska och Malla Kempe fick snabbt rollen som barnmorska, sjuksköterska och spåkärring. Hon påstods ha övernaturliga krafter och Karl-Gustaf Hansson har hört många historier om hennes besynnerliga bragder.
- Hon gjorde det mesta. Hjälpte till vid barnafödslar, vred tillbaka leder som hamnat snett eller mildrade värk och svullnader. Hon fick aldrig betalat för det hon gjorde annat än i gåvor. När hon dog lämnande hon efter sig mängder av silverskedar, vaser och prydnadssaker, säger Karl-Gustaf Hansson som själv är född i en smedstuga på Graninge bruk.

Fotnot: Klockan 19 i kväll, onsdag, berättar Karl-Gustaf Hansson om Malla Kempe på Kafé Kyrkbacken i Örbyhus.

Så botade man de sjuka förr

Blodiglar, elchocker och åderlåtning med hjälp av koppjärn och ådersnäppare. På onsdagskvällen berättar Örbyhusbon Karl-Gustaf Hansson om sin släkting Malla Kempe som var jordemor på Graninge bruk i Ångermanland under 1800-talet.