Sällsynt smedja inventeras

Innanför dörren till Lancashiresmedjan sitter Stina Andersson från Alunda med sotfläckar i ansiktet och långkalsonger under jeansen. Framför henne står ett bord med en bärbar dator, märklappar, en kamera och några rostiga tänger. Det är inte vilka tänger som helst, utan verktyg som använts av lancashiresmederna mellan 1880 och 1931, då smedjan stängde och en ny modernare, industriepok tog vid på orten.

Stina Andersson, som är byggnadsingenjör i botten men går en utbildning i byggnads- och industriminnesvård, inventerar de hundratals verktygen som finns i smedjan för Kultur- och guidegruppen i Karlholms räkning. Ett detektivarbete som kräver tålamod och noggrann dokumentering.
- Tyvärr finns inga smeder kvar som kan berätta vad verktygen heter och vad de använts till. Jag har läst på en massa och fått mycket hjälp av Upplandsmuseet och Länsmuseet i Västmanland, säger Stina Andersson som trivs i smedjan.
- Jag fascineras över smedernas slitiga arbete och tycker det är roligt att gå runt och klura på vad sakerna använts till.

Och så är det häftigt att tänka på att produkter från sex härdar kunde driva ett helt bruk, säger hon och visar en våg där järnet vägdes innan smeden började arbeta med det. Smederna fick nämligen betalt efter hur mycket järn som var kvar efter härdningen, som alltid ledde till att en del brändes bort.
Sedan smedjan stängdes 1931 har den i princip fått stå helt orörd. Något som Kultur- och guideföreningen är glada för i dag.
- Allt utom de värdefulla järnstämplarna finns kvar. Det är ganska unikt, säger Ingegerd Martinelle från föreningen.
Hon har haft flera smeder i sin släkt. På 1800-talet flyttade hennes släkt från Lövstabruk till Karlholmsbruk för att jobba på vallonsmedjan. 1880 ersattes dock den gamla smedjan med en Lancashiresmedja, eftersom lancashireprocessen krävde mindre träkol. I slutet av 1800-talet var Karlholm ett uppdelat samhälle: här fanns både de gamla vallonsmederna och de nya lancashiresmederna. Den nya tekniken var framgångsrik, och 1917 hade smedjan i Karlholm större produktion än både Lövstabruk och Österbybruk. Men sedan dalade utvecklingen.

Ingegerd Martinelles farfar var en av de sista smederna som arbetade i Lancashiresmedjan i Karlholm. Han dog samma år som smedjan stängde, endast 54 år gammal.
Trots närheten till smedjan - eller kanske just därför - tror att Ingegerd Martinelle att få Karlholmsbor förstår hur speciell miljön är.
- De tycker inte det är något märkvärdigt. Den har ju alltid funnits här. Men för några år sedan kom en busslast amerikaner hit bara för att titta på industriarkeologin, som de kallade det. Då fick jag en aha-upplevelse och förstod att smedjan är värd att bevara, säger hon.

Sällsynt smedja inventeras

Lancashiresmedjan i Karlholmsbruk är sällsynt: när dörrarna stängdes 1931 lämnades allt kvar precis som det såg ut när smedjan var i drift. Nu pågår en inventering av verktygen.