Göran Redin har nyligen utkommit med två historiska släktromaner med handlingen förlagd till 1600-talet, ”Ett fjärran krig” och ”En skärva hopp”. Han är inte historiker till professionen utan civilingenjör, men den historiska sakkunskapen väller ur honom när han håller föredrag.
Handlingen i den tredje delen ska delvis utspela sig i Lövstabruk. Därför kom det sig att han bjöds in dit för att hålla föredrag om historia och om sitt skönlitterära författarskap. Han har besökt det rikhaltiga bruksarkivet i Lövstabruk och insett att det har mycket att ge, trots att han inte är en författare som forskar i arkiv om sina ämnen utan går direkt på den vetenskapliga litteraturen.
– Det är det som ligger till grund för att mina berättelser har en korrekt historisk grund, säger han.
Det var smockfullt med åhörare i den gemytliga gamla Smedsbostaden. Göran Redin drog fram en serie nya vinklingar på historiska ämnen som fängslade åhörarna. Bland annat jämförde han dödstalet bland svenska soldater under tio års krig på 1620- och 1630-talen med dödligheten bland amerikanska soldater i Vietnam under tio års krigande där och kom fram till att det var ungefär 50 000 döda soldater vid bägge tillfällena. Men i förhållande till ländernas folkmängd vid tiden för krigen var det svenska dödstalet svindlande mycket högre än det amarikanska.
Han jämförde också synen på döden.
– Om det är något som skiljer oss moderna människor från 1600-talsmänniskan är det synen på döden. För oss är livet det normala och döden ett undantag, men på 1600-talet var det tvärtom, sade han och exemplifierade med den förödande höga dödligheten bland barn, födande kvinnor och krigande män på 1600-talet.
Göran Redins förebilder som historiska skildrare är Peter Englund, som en gång slog igenom med ”Poltava”, och Vilhelm Moberg, portalfiguren inom svensk skönlitterär historieskildring med sitt verk om utvandringen till Nordamerika.
Göran Redin var generös nog att berätta om sin skrivarmetod och om sina erfarenheter från förlagsvärlden.
– Jag är kamrermässig. Jag bestämmer antalet kapitel och beräknar hur många ord det ska vara i varje. Det är i snitt 4 000 ord per kapitel. Jag har handlingen klar för mig och pytsar ut den. Sedan skriver jag stolpar för varje kapitel och så börjar jag skriva, berättar han.Liksom många andra blev han först refuserad hos de stora förlagen, innan det lossnade hos ett mindre.
lars.gunnarsson@unt.se