Strömsbergs kraftstation prövas rättsligt

Länsstyrelsen ser villkorskraven som självklara. Ägaren till Strömsbergs kraftstation befarar att de innebär slutet för kraftproduktion.

Medeltida. Vattenkraften har utnyttjats i Strömsberg sedan medeltiden. Nuvarande station togs i bruk i början på 1950-talet.

Medeltida. Vattenkraften har utnyttjats i Strömsberg sedan medeltiden. Nuvarande station togs i bruk i början på 1950-talet.

Foto: Anders Badner

Tierp2015-01-22 18:34

På torsdagen möttes de inför mark- och miljödomstolen, som förlagt förhandlingen till kommunhuset i Tierp. Målet ska pröva en begäran från kraftstationens ägare, Rossekraft AB, om så kallad lagligförklaring enligt Miljöbalken av kraftverket, åtminstone i de delar av anläggningen som inte prövats rättsligt tidigare. Bolaget vill också få tillstånd att installera en ny turbin för att kunna öka kraftproduktionen, något som även innebär att bolaget vill öka mängden vatten som avleds till kraftstationen. Därför ingår i den rättsliga prövningen även att fastställa högsta och lägsta tillåtna vattenstånd vid dammarna samt en lägsta nivå för vattenflöde nedströms kraftverket.

Varken länsstyrelsen, Tierps kommun eller sakägare i form av närliggande markägare, jordbrukare och Stiftelsen Strömsbergs Industriminnen har några invändningar mot fortsatt kraftproduktion vid Hammardammen och Sågdammen i Strömsberg. Men länsstyrelsen framför krav på att en lagligförklaring bland annat ska villkoras med en fiskväg och att en sådan måste byggas snabbare än den tidsfrist på tio år som kraftbolaget vill acceptera.

Daniel Melin som handlägger frågor om vattenverksamhet vid länsstyrelsens miljöenhet säger om en lagligförklaring:

– Då kommer det att finnas ett tillstånd, så att det går att utöva tillsyn. Men vi tycker att två år för att anlägga en fisktrappa är rimlig tid.

Rossekrafts Tommy Thorsell betraktar det kravet som en dödsstöt mot bolaget.

– Jag kommer att driva kraftstationen så länge det går. Men om jag går i konkurs, vem ska då sköta anläggningen, undrar han retoriskt. Och om jag stänger kommer ju inte fisken fram ändå, tillägger han.

Företrädare för Rossekraft menar vidare att Miljöbalken på det aktuella området och laglighetsprövningar som denna utgår från storskaliga anläggningar. De anser att lagen inte tar hänsyn till att små kraftbolag inte kan bära de kostnader som juridiska processer och krav på omfattande ombyggnader för fiskvandringsvägar kan innebära.

Under ett avbrott i förhandlingarna åkte domstolens ledamöter tillsammans med parter och sakägare till Strömsberg för att få en uppfattning om stationens utformning och förutsättningarna på plats för olika möjliga lösningar. Rätten tittade då bland annat på hur bygget av en fiskväg kan komma att påverka vägbroarna som löper över de båda dammarna.

Dom i målet meddelas senare.

Kraft som nyttjats länge

Strömsbergs kraftstation har ägts och drivits av Rossekraft AB sedan 1990. Nuvarande station byggdes och togs i bruk i början på 1950-talet men kraften i strömfallet har använts betydligt längre än så. I industriellt sammanhang från det att Strömsbergs bruk grundlades 1643 då vattnet drev både hammare och sågverk. År 1911 tillkom det sågverk som ligger i anslutning till nuvarande kraftstation. Vattensågen var i drift fram till 1961 som den sista delen av industriverksamheten i Strömsberg.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om