Torp med lång historia inventeras

I Esarby står en liten röd stuga med vitmålade knutar. Färgen börjar flagna och fönstren är fördragna med ljusa rullgardiner. Det knotiga äppelträdet vecklar troget ut sina blad, och marken pryds av vårblomster. Torpet byggdes för att hysa soldater och är ett av få orörda soldattorp i Tegelsmora. Det följer ett typiskt mönster. Allt byggt efter bestämda mått; oftast var torpen 24 fot långa, 14 fot breda och 9 fot höga med en liten kammare och ett stort kök.

Här i torpet i Esarby har ett flertal soldatfamiljer bott. Tack vare en kartläggning som Sten Gillberg gjort vet Tegelsmora hembygdsförening det mesta om de 250 soldaterna som bott i socknen under indelningsåren 1682-1901.
- Vi har bra kunskaper om hur folk fötts, dött och vad de hetat. Var de bott har vi sämre koll på, säger hembygdsföreningens ordförande Karl-Gunnar Marklund.
Föreningen har längre funderat på att göra en inventering av soldattorpen i socknen - och nu är den alltså i full gång. Utrustad med Sten Gillbergs kartläggning, god lokalkännedom och en häradskarta från 1863 letar hembygdsföreningen tillsammans med andra intresserade upp soldattorpen. Tanken är att det hela ska utmynna i en skrift så småningom. I Tegelsmora har funnits 18 soldattorp enligt kartan. En del står, liksom torpet i Esarby, kvar i princip orörda, medan andra byggts om eller rivits.

Att vara indelt soldat var, riskerna till trots, ganska åtråvärt.
- Byarna utsåg soldater. Fast det blev inte alltid de starkaste och bästa - de ville man ha kvar i byn. Samtidigt ansågs det vara en merit att bli soldat, säger Karl-Gunnar Marklund.
Soldaten fick se världen, ett visst mått av utbildning, ett eget torp, lite djur och en odlingstäppa av sin rote. Han fick även ett nytt namn av sin kapten, oftast med krigisk anknytning som Hård eller Svärd.
- Men om kaptenen var på skojfriskt humör när soldaten skulle döpas kunde det bli lite vadsomhelst. En soldat som såg väldigt trumpen ut kunde till exempel få heta Glad, säger Raija Westberg från hembygdsföreningen.

De flesta av deltagarna på inventeringen kommer från Tegelsmora och har soldatblod i ådrorna. När vi kommer till ett soldattorp i Göksby stegar Karin Larsson fram och berättar att hon spårat släktrötter till platsen.
- Min pappas morfars farfars far bodde här. Han hette Erik Gök och var soldat, säger hon.
Erik Gök föddes i Nyboda och var son till en skomakare i Dannemora. År 1808, när han var 19 år, skickades han ut som soldat i krig mot Ryssland. Han placerades vid flottan och var med i flera hårda strider i den åländska skärgården. Han tillfångatogs och sattes i ett ryskt fångläger, men lyckades fly och ta sig hem igen. Väl hemma belönades han med stugan i Göksby och fick rätt att titulera sig vice korpral. Han gifte sig strax därefter med Maria Pehrsdotter -efter kaptenens godkännande.

För att en soldat skulle få lov att gifta sig krävdes nämligen att kaptenen stödde soldatens beslut och val av maka. För soldathustrun innebar giftermålet högre status i byn.
"Jag har sett på hans kort att han är oklippt och dann, han rakar sej ej på flera veckor ibland. Men det gör det samma för han är min soldat, någonstans i Sverige", sjöng Ulla Billquist i klassikern Min soldat på 1940-talet.
Men bakom soldatromantiken finns även en annan, betydligt mörkare historia. Soldathustruns liv var slitsamt. Soldaten var ofta borta, i strid eller övning. Då var hon tvungen att ta hand om barn, djur och gård på egen hand. Samtidigt hängde tillvaron på en skör tråd. Om mannen dog togs allt ifrån henne.

Det är främst soldatänkornas historia som intresserar Raija Westerberg. Under arbetet med en utställning om fattighjon stötte hon på dem gång på gång.
- Hade soldatänkan tur hade hon kanske vuxna barn som kunde ta hand om henne. Annars blev hon fattighjon, säger hon.
Soldaten Erik Gök och Maria Pehrsdotter fick sju barn tillsammans - varav tre blev soldater. Själv dog han vid 52 års ålder. Maria Pehrsdotter fick lämna torpet och hamnade i fattigstugan. Hon blev 94 år gammal.

Torp med lång historia inventeras

Just nu inventerar Tegelsmora hembygdsförening socknens soldattorp ­- ett arbete som kräver en hel del arkivletande, en pålitlig karta och en rejäl dos lokalkännedom. UNT har följt med på en resa in i knektarnas mytomspunna värld.

Just nu inventerar Tegelsmora hembygdsförening socknens soldattorp - ett arbete som kräver en hel del arkivletande, en pålitlig karta och en rejäl dos lokalkännedom. UNT har följt med på en resa in i knektarnas mytomspunna värld.