– Den budgetstruktur som vi tagit fram är ny och har sin utgångspunkt i kommunens vision och FN:s agenda 2030 och de globala målen om ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart samhälle, förklarar kommunalrådet Sara Sjödal (C).
För varje verksamhetsområde är Agenda 2030-mål utgångspunkten. Varje mål har sedan brutits ned i delmål och konkreta uppdrag som de olika verksamheterna ska arbeta med. Ett av många uppdrag som finns i budgeten är att dagens skolstruktur i kommunen med skol- och förskoleverksamhet på nuvarande orter ska behållas.
Den styrande kvintetten (C, M, KD, L och MP) menar att man tidigare i Tierp jobbat i stuprör och gjort isolerade budgetar för olika verksamheter som sedan bakats i ihop till en hel budget.
– Det här är ett nytt sätt att tänka där vi samlar alla olika verksamhetsinsatser som påverkar exempelvis skolan på ett och samma ställe i budgetdokumentet. Både för medborgarna och de kommunanställda blir det här mera användarvänligt, menar miljöpartisten Jenny Lundström.
Både Sara Sjödal och Jenny Lundström förklarar att tidigare styren fått kritik av revisorerna för otydliga mål och brister när det gäller verksamhetsuppföljning.
– Genom att förtydliga och konkretisera mål och delmål ska vi nu kunna åtgärda detta på ett bättre sätt, säger Sara Sjödal.
I budgeten uppgår kommunens nettokostnader till drygt 1,2 miljarder kronor, vilket är en ökning med knappt 25 miljoner kronor jämfört med i år. Målet är att göra ett överskott på knappt 20 miljoner kronor. Resultatmålet innebär ett överskott på cirka 1,5 procent av omsättningen.
Lars-Göran Birkehorn (M) betonar att budgeten måste hållas för att tidigare års underskott ska kunna betalas tillbaka.
Alfred Mujambere (L) berättar att förskolan får utökade anslag på drygt två miljoner kronor för kunna hantera ökade kostnader för både barn och personal medan grundskolan bland annat får sex miljoner extra i kompensation för höjda skolskjutskostnader. Däremot blir gymnasieskolan av med fem miljoner då vuxenskolans verksamhet ska ses över.
I budgeten ingår även nio miljoner kronor i ökade anslag till individ - och familjeomsorgen för att hantera det ökade inflödet av orosanmälningar.
Tidigare i år gjorde Sveriges kommuner och Landsting (SKL) en analys av Tierps ekonomi som pekar mot ett underskott på 100 miljoner år 2025 om inga förändringar görs.
– Med det här sättet att arbeta skapar vi bättre förutsättningar för det arbetet. Det ger också personalen större möjligheter att var delaktiga, säger KD:s Ann-Kristin Ringefors.