â Det var en konstig gulsparv, tĂ€nkte jag nĂ€r jag sĂ„g den rostfĂ€rgade fĂ„geln ute pĂ„ gĂ„rden i onsdags, sĂ€ger Gudrun Ăman.
Rummet ut mot bakgĂ„rden har nĂ€stan tömts pĂ„ möbler, sĂ„ att alla fĂ„gelskĂ„dare ska fĂ„ plats. Ulf Ăman kokar kaffe Ă„t besökarna i det anslutande köket.
â IgĂ„r fylldes huset med besökare, och i dag har runt 200 kommit hit. Vi rĂ€knar med att huset blir fullt Ă€ven i morgon, sĂ€ger Gudrun Ăman med ett leende.
Dottern, Klara Ăman, spenderar delar av julen hemma hos sina förĂ€ldrar. Rusningen började kort efter att hon lyckats ta en bild pĂ„ den rostfĂ€rgade fĂ„geln, som vid den hĂ€r tiden pĂ„ Ă„ret egentligen ska befinna sig i östra Afrika. Bilden publicerade hon pĂ„ ett nationellt forum för fĂ„gelskĂ„dare pĂ„ internet under söndagsmorgonen.
â Tio minuter senare knackade det pĂ„ dörren. En bekant till oss, som ocksĂ„ Ă€lskar fĂ„glar, stod utanför och sa: "jag tror inte det dĂ€r Ă€r en gulsparv", sĂ€ger Gudrun Ăman.
Deras första gÀst hade rÀtt och snart gick djungeltrumman bland Sveriges mest drivna ornitologer som planerade om sina julhelger och reste till SkutskÀr. Redan vid gryningen under julaftonsmorgonen stod det klart att denna dag skulle bli minst lika intensiv som söndagen.
â Halv Ă„tta knacka det pĂ„ dörren och en massa folk stod utanför, sĂ„ nĂ„gon frukost hann vi aldrig med, sĂ€ger Klara Ăman.
â Det var ju minus tolv grader ute sĂ„ inte kunde vi lĂ„ta dem stĂ„ ute och frysa, sĂ€ger Ulf Ăman och serverar bullar till kaffet.
Han medger att han inte Àr en lika entusiastisk fÄgelskÄdare som sin fru, men glÀds ÀndÄ över besökarna.
â Man blir ju glad av att se hur alla lĂ€mnar huset med ett leende, sĂ€ger han.
Kort dÀrefter knackar det pÄ dörren och ett par nya gÀster kommer in. Paret Lasse och Hilkka Arousell hÀlsar och presenterar sig för husets Àgare och stÀller sedan upp sina stativ framför fönstret. De har kört hit frÄn Hofors, i GÀstrikland.
â Vi skulle Ă€ndĂ„ fira jul i omrĂ„det och var sĂ„ klart tvungna att stanna till, sĂ€ger Lasse Arousell. Hilkka nickar instĂ€mmande och blickar ut genom fönstret.
â Att fĂ„ se rostsparven skulle bli en fantastisk julklapp! sĂ€ger hon.
Vid fönstret sitter redan Hanna Andersson och spanar ut mot fÄgelmaten som ligger utspridd mot den vita snön. Hennes sambo, Per, vÀntar lika tÄlmodigt bredvid.
â Det Ă€r en sĂ„dan lyx att fĂ„ fĂ„gelskĂ„da frĂ„n nĂ„gons varma hem, sĂ€ger Hanna och kikar genom kikaren. SĂ„ fĂ„r hon se fĂ„geln och pekar ivrigt ut mot gĂ„rden. Snart stĂ„r alla tĂ€tt ihop och titta leendes ut genom fönstret.