Samordningsförbundet startades 2008 som en ny länsmyndighet med uppdrag att samordna rehabiliteringen av sjuka, utförsäkrade och långtidsarbetslösa. Via förbundet ska Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget och länets åtta kommuner samla sina resurser kring de som behöver hjälp. På så sätt ska rehabiliteringen bli effektivare och fler återfå sin arbetsförmåga. Till i dag har förbundet fått 79 miljoner till sin verksamhet. Av dem har 51 miljoner använts. Enligt förbundets statistik rullar i ett tiotal olika projekt i länet med 402 deltagare. Av dem har 17 fått jobb eller startat eget.
– Jag förstår att det låter lite, men jag tycker ändå att det är ett rimligt resultat. Vi har fått lägga mycket resurser på att bygga upp vår organisation. Vi startade ju från noll och det tar tid om man vill ha kvalité i sina projekt. Få har avslutats. Vi kommer löpande att få bättre resultat, säger förbundschef Magnus Arvidsson.

Förbundet har flera mål för sin verksamhet. Att ge jobb och öka deltagarnas arbetsförmåga, att främja samverkan mellan de kommuner och myndigeter som deltar och se till så att de samlade resurserna utnyttjas bättre för varje individ.
Förbundet har dock inte något gemensamt mål om hur många som ska få jobb.
– Det varierar från projekt till projekt och beror på hur långt från arbetsmarknaden varje person står. Det här är en svår grupp. I snitt har de varit borta från arbetsmarknaden i över tre år. Vi har ännu ingen samlad bild av vilka som kommer till oss. Vi bedömer att det rör sig om mellan 10 000 och 11 000 personer i länet.
Att de här personerna finns och har det svårt kan väl inte vara något okänt?
– Nej, Men det finns inte någon kartläggning på djupet av hur olika insatser ser ut för varje individ. En del av våra projekt har varit att kartlägga det, säger Magnus Arvidsson.

Inte heller inom förbundet styrelse finnas någon samlad syn på hur många som bör komma i arbete. Ordförande Karl-Henrik Nanning (M) säger att det beror på de olika projektens målgrupper. Försäkringskassans representant Pär Lundvik tror att färre än 35 procent får jobb. Alf Ahlstedt, (M)-politiker från Knivsta, förväntar sig att 80-90 procent börjar jobba.
– Nåt annat kan man inte acceptera. Det tar tid att starta en ny verksamhet av det här slaget, men om inte resultaten blir bättre under det här året så tycker jag att man måste överväga förbundets existens. Det är ändå skattepengar vi hanterar, säger han.
Mohamad Hassan (FP) från Uppsala är vice ordförande i förbundet. Han säger att målet är att alla ska ut på arbetsmarknaden på något sätt, men anser att det är för tidigt att dra några slutsatser om resultaten.
– Målen är olika. Vissa projekt handlar om att hjälpa människor som hotas av utförsäkring. Andra om att jobba med unga som inte gått skolan klart. Vi har kommit i gång på allvar först under 2010.

51 miljoner har givit 17 jobb, är det rimligt?
– Frågan är befogad. På lång sikt är målet att alla ska få jobb. Men det hanadlar om grupper som står mycket långt från arbetsmarknaden. Man måste också räkna på vad det hade kostat om de här personerna inte fått hjälp, säger Mohamad Hassan.
En revisionsrapport kritiserar förbundet för att inte ha en ordentlig utvärdering av projekten. Ett arbete har påbörjats för att säkerställa det.