– Bedömningen i dag innan alla analyser är klara är att de här boplatserna är någonstans från perioden strax efter Kristi födelse och fram till 400-talet, förklarar arkeologen Fredrik Larsson från Arkeologerna som genomför arbetet i Siggbo.

I en dryg månad har Fredrik Larsson och hans kollega Torbjörn Holback arbetat sig fram från norr till sönder i Siggbo som ligger i Tierps västra utkanter. I området vill kommunen bygga ett nytt bostadsområde med 500 bostäder, kommunal service och affärer.

– När vi undersökte de norra delarna hittade vi en del spår efter eldstäder och odlingslotter, men i övrigt inte så mycket mera, förklarar Fredrik Larsson.

Artikelbild

| Boplats. Här låg ett 20 meter långt hus. Fredrik Larsson står vid husets ena kortsida.

Genombrottet kom när man flyttade arbetet söderut på området.

Ganska omgående hittade de spår av ett hus som är cirka 20 meter långt.

– Här har vi huset ena långsida. Om vi fortsätter framåt här så kan vi se spår av det som var eldstaden i huset, förklarar Fredrik Larsson samtidigt som han går fram till en plats där jorden är betydligt mörkare jämfört med andra ställen.

När UNT besöker arbetet så håller en grävmaskin på och gräver upp ett litet markområde. Flera gånger ber Torbjörn Holback grävmaskinisten att stoppa arbetet så att han kan sätta ut små skyltar i marken som markerar att man hittat spår av en boplats.

Artikelbild

| Utgrävning. Här ser man spår av en av boplatserna i Siggbo.

– Det här var sannolikt en del av boplatsen, säger Torbjörn Holback samtidigt som han granskar ett litet mörkt cirkelformat jordområde.

Fredrik Larsson förklarar att man hittat få föremål i samband med arbetet.

Artikelbild

| Föremål. Få föremål har hittats. Här visar Fredrik Larsson dock upp en del av ett keramikkärl som hittats.

Däremot har man hittat tydliga spår i marken efter de pålar som hållit upp husen liksom platserna där eldstäderna varit placerade.

– I samband med en förundersökning gräver man ut och undersöker delar av ett område. Om det blir aktuellt med en utgrävning så grävs hela området ut och då är möjligheterna att hitta olika föremål större, säger Fredrik Larsson.

Artikelbild

| Karta. En karta på från 1600-talet. Då var boplatsen i Siggbo försvunnen. Då hade de boende lämnat platsen och flyttat över på Tämnaråns andra sida.

Siggbo ligger direkt i anslutning till Tämnarån som under järntiden var en viktig kommunikationsled.

– Ån användes även för fiske och i vattenkanten var växtligheten bra så där betade djuren. Lera från ån har troligen använts för att göra olika keramiksaker, förklarar Fredrik Larsson.

Från tidigare arkeologiska undersökningar vet man det funnits ett gravfält från järnåldern på andra sidan ån.

– Att det funnits bosättningar på den här platsen visste vi inte sedan tidigare. Den här förundersökningen förklarar i viss mån varför det funnits ett gravfält från den tiden i det här området.

Enligt arkeologerna så lämnade de boende platsen i slutet av järnåldern (cirka 1050 efter kristus) och under historisk tid för att flytta över Tämnarån och tillsammans med flera andra hushåll bilda en liten by, ungefär där Svanby ligger i dag.

– Det här är ett flyttmönster som vi sett i samband utgrävningar på Uppsalaslätten och vi tror att samma sak kan ha skett här, säger Fredrik Larsson.

Om det blir en mera omfattande undersökning av området är i dag oklart.

– Jämfört med den södra delen av länet så har det gjorts få utgrävningar här. Så varje utgrävning som görs bidrar till att öka kunskapen om området samt förklara vilken roll det hade som länk mellan Mälardalen och Norrland, förklarar Fredrik Larsson.