– Jag väntar mig en trevlig och stämningsfylld liten festival med gott folk och bra musik, säger Anneli Berger, som har åkt till Vendel ända från Örnsköldsvik.
Solen ska enligt prognoserna fortsätta att lysa under de två festivaldagarna fredag och lördag. Snacka om bra tajming av vädret.

Det är nionde gången festivalen hålls, fjärde gången i Vendel. En ”crewlista” med återvändande  frivilligarbetare finns. Arbetstakten var dock påfallande lugn på torsdagseftermiddagen. Då förbereddes kvällens förfest i en stallruin intill scenen, då ljudmaskin, laser och rökmaskin skulle testas.
Nio band är med på festivalen. Mer än 50 band anmälde sig, så arrangörerna ordnade en omröstning på hemsidan om vilka tio band som skulle bjudas in. Flest röster fick Primat X, ett rockband.
– Vi har ingen special genre. Det blir folkmusik, metal, rock, säger Samuel Salvadores, kompis med ”Lilleman” (bilden) och allt-i-allo sedan starten för nio år sedan.
Andra band på festivalen är The Reloaders (ska/pop/reggae/punk), Suspended Sunday (blues), Orange Club (rock), Crowdburn (metal), The Sensitives (punk), Captain Black Beard (melodiös rock), Karnevalfolket (balkanmusik) och Skillnicker (pop/rock/punk/techno). Gagesystemet är solidariskt. Banden delar lika på festivalens vinst - om det nu blir någon vinst.
Ett elverk har hyrts in för att hålla Lillemanfestivalen med ström. Jerry Larsson från Stockholm har byggt musikanläggningen. Effekten i högtalarna är på 32 000 watt. Kapaciteten duger för en publik på 1 000 personer. 
– Men vi väntar oss omkring 100 åskådare. Så har det varit tidigare, säger Anna ”Any” Nyberg i entrékuren.

Hon ingår i crew-listan och ser till att ”alla virrpannor håller sig på mattan”, som hon säger. Stämningen är hjärtlig. Grannar och lokala företag ställer upp. Scenen har konstruerats med byggställningar från Nymans Ställningsmontage i Örbyhus.
– De hörde av sig och ville hjälpa till, berättar Anna Nyberg.
Bland grannarna finns lantbrukaren Richard Louie-Ying - alias Kinesen - som tar sig an försäljningen av mat, dryck och kaffe.

Plötsligt dyker arrendatorn upp, Lennart Stenberg, pappa till Johan, en i arrangörsgänget. Lennart har flyttat på sina hästar och upplåtit hagmarken vid Bräcksta där festivalen hålls.
– Ja, det är jag som rår för det här. Det är klart att man ska hjälpa till när ungdomarna vill ha en festival. Det är bara trevligt att det händer något här ute i busken, säger han.
Och just då får han ett festivalpass av Anna Nyberg, värt 400 kronor.