Min Àlskade kolonistuga

En kolonistuga, kan det vara nÄgot att ha? Ja, det Àr helt enkelt alldeles underbart om man fÄr tro ­stugÀgarna sjÀlva.

Vitlök. I prydliga rader kommer nu de första vitlöksstrÄna i grönsakslandet hos Leif Fransson.

Vitlök. I prydliga rader kommer nu de första vitlöksstrÄna i grönsakslandet hos Leif Fransson.

Foto: Staffan Claesson

Tuna backar2016-05-21 06:00

SmĂ„ pittoreska kolonistugor ligger rad pĂ„ rad som i ett miniatyrsamhĂ€lle. Är vi i Legoland? Eller Fylke? Är det hĂ€r riktiga hus? Idyllen i vĂ€lordnade kolonistugeomrĂ„det i Tuna backar, strax norr om centrum, Ă€r nĂ€stan lite overklig.

De mÀnniskor vi möter lÀngs de ogrÀsfria grusgÄngarna har ett leende pÄ lÀpparna och det ligger en förvÀntan i luften. Det Àr vÄr i kolonistugevÀrlden. Det Àr nu det ska fixas med hus och trÀdgÄrdar, grönsaksland ska sÄs och ogrÀs ska rensas, det ska vattnas och pratas med nya och gamla grannar.

Leif Fransson stÄr pÄ sin vÀlklippta och maskrosfria grÀsmatta och lÄter nöjt blicken svepa över den gula lilla kolonistugan.

– Man kan hĂ„lla pĂ„ och bygga jĂ€mt om man vill, byta ut grejer och sĂ„. Men det hĂ€r Ă€r klart nu. Det Ă€r nog slutjobbat faktiskt, sĂ€ger han och ser nĂ€stan lite kĂ€r ut.

1999 köpte han och hans fru Annkristin stugan i Tunakolonin. DÄ behövde de mest ett stÀlle att förvara bÄten och andra grejer pÄ. Först var planen att sÀlja efter nÄgra Är, men 17 Är senare kan Leif Fransson konstatera att det hade varit en dÄlig idé. FrÄn första maj Àr de hÀr i princip varje dag.

MÄnga arbetstimmar har lagts pÄ 40-talsstugans renovering, bÄde utvÀndigt och invÀndigt. En friggebod har byggts, liksom ett vÀxthus och minst tvÄ uteplatser. Att sedan fÄ till en vacker trÀdgÄrd och ett grönsaksland, som i stort sett gör dem sjÀlvförsörjande pÄ grönsaker, krÀver förstÄs en hel del ocksÄ.

– Det Ă€r sĂ„ klart mycket jobb och massor med ogrĂ€s att rensa. Men hĂ€r Ă€r helt perfekt, att bo i en villa med trĂ€dgĂ„rd blir för stort. Det hĂ€r Ă€r mer lagom, sĂ€ger Leif och tar fram vattenslangen och duschar de spĂ€da vitlöksstrĂ„na som precis har börjat titta fram i det prydliga grönsakslandet.

HÀr Àr Àven potatisen nyss satt och senare i sommar kommer de ocksÄ att kunna skörda purjolök, gurka, kÄl och hallon.

– Grannarna har jordgubbar, sĂ„ vi kan nalla dĂ€r, sĂ€ger Leif Fransson och skrattar.

Favoritplatsen Àr det tio Är gamla vÀxthuset. HÀr odlar de bland annat tomater och vindruvor. Leif Fransson och hans fru sitter ofta hÀr med ett glas vin och lÀser tillsammans under kyliga vÄr- och höstkvÀllar.

En av de stora fördelarna med Tuna­kolonin jÀmfört med andra koloni­stugeomrÄden Àr att vattnet till trÀdgÄrden kan hÀmtas i obegrÀnsade mÀngder frÄn FyrisÄn. Dessutom gratis.

Föreningen har investerat i tvÄ pumphus och Leif Fransson, som Àr Tunakolonins vattenansvarige, Àgnade en stor del av förra Äret Ät att grÀva ner vattenslangar sÄ att alla 304 stugor ska fÄ enkel tillgÄng till bevattningen. Inne i sjÀlva stugorna finns inget vatten, dricksvatten hÀmtas vid tappkranar lÀngs med grusgÄngar pÄ omrÄdet.

LĂ€ngs en av dessa grusgĂ„ngar kommer Tania Langerova gĂ„ende med tvĂ„ kassar frĂ„n handelstrĂ€dgĂ„rden. I dag ska hon plantera gurka, persilja och bönor. Hon öppnar vĂ€lkomnande grinden till sin kolonistuga som hon haft i Ă„tta Ă„r.

– Kom in till mitt paradis, som jag bĂ„de Ă€lskar och hatar, sĂ€ger hon och skrattar till.

– I juni och juli klagar jag, i augusti skördar jag, förklarar hon. Men det Ă€r fruktansvĂ€rt mycket att göra, för mycket för en person.

Tania Langerova Àr pensionÀr och har visserligen ganska gott om tid att pÄta i jorden. Men man förstÄr att hon ibland för en ojÀmn kamp mot elaka ogrÀssorter som kvickrot, kirschkÄl och maskrosor. Dessutom har koloniföreningen en del regler som ocksÄ krÀver jobb. Till exempel fÄr inte hÀckarna vara högre Àn 120 centimeter och grusgÄngen utanför tomten ska hÄllas ogrÀsfri.

Men det mÀrks att Tania Langerova mÄr bra hÀr i sin lilla stuga pÄ VallmovÀgen. I den lilla tÀppan odlar hon bland annat potatis, mangold, spenat, bönor och zucchini och hon berÀttar entusiastiskt om den underbara kÀnslan nÀr hon senare pÄ sÀsongen kan tillaga mat pÄ sina egenodlade grönsaker.

– Jag Ă€lskar att laga mat och jag ­kĂ€nner mig ocksĂ„ sĂ„ generös eftersom jag brukar dela med mig till grannar och vĂ€nner av grönsakerna. Jag brukar ocksĂ„ hitta pĂ„ egna recept och har till och med gjort paj pĂ„ kirskĂ„l, allas fiende, med fetaost och svarta oliver. Den blev jĂ€ttegod, berĂ€ttar Tania Langerova nöjt.

En bit lÀngre ner mot FyrisÄn stÄr en glad Irma Delborn utanför sin ny­inköpta stuga. I 23 Är bodde hon i villa med trÀdgÄrd i VÀsterÄker, sydost om Uppsala. Sedan flyttade hon till en lÀgenhet utan balkong i Luthagen. Men hon saknade trÀdgÄrden och efter tvÄ Är stod hon inte ut lÀngre. För tre veckor sedan köpte hon kolonistugan i Tunakolonin.

– Det Ă€r det bĂ€sta som hĂ€nt. HĂ€r mĂ„r jag bra. Det kĂ€nns som att jag suttit i fĂ€ngelse i tvĂ„ Ă„r. HĂ€r ska jag chilla och plantera grönsaker som jag kan Ă€ta. Det hĂ€r Ă€r som ett sommarstĂ€lle mitt i stan, det tar bara fem minuter till mitt jobb pĂ„ Akademiska sjukhuset. Det kĂ€nns faktiskt som jag Ă€r utomlands. Jag Ă€r sĂ„ lycklig.

Irma Delborn har mÄnga planer för sin kolonistuga. Och helst sÄ fort som möjligt. Huset ska mÄlas, den igenmurade öppna spisen ska ÄterstÀllas, grÀsmattan ska sÄs och det ska planteras.

Och det hon verkar lÀngta allra mest efter, Àr att en vacker sommardag kunna sÀga:

– Åh, nu kommer tomaterna! Och nu kommer salladen!

Fakta 304 kolonistugor

Koloni­trÀdgÄrdar har funnits i ­Sverige i över 100 Är, i Europa betydligt lÀngre. ­Tanken var att ge storstadsbon en möjlighet att odla frukt och grönsaker och pÄ sÄ vis hÄlla nere mat­kostnaderna. SÀrskilt ­under ­första och ­andra vÀrlds­kriget blev koloni­trÀdgÄrdarna en viktig försörjnings­kÀlla.

Tunakolonin bildades 1941 och Àr Uppsalas största och Àldsta kolonistugeförening. UnderhÄllet pÄ omrÄdet, som Àr tillgÀngligt för allmÀnheten, sköts till stor del av kolonisterna gemensamt.

Det finns 304 stugor med tillhörande tomt pĂ„ vanligtvis drygt 400 kvm. Stugorna köps av kolonisterna medan marken arrenderas av Uppsala kommun. I Ă„r har ett 15-tal stugor bytt Ă€gare och priserna för en stuga ligger kring 400 000–600 000 ­kronor. Men priser upp till 800 000 kronor före­kommer ocksĂ„.

I Uppsala finns totalt fyra kolonistuge­omrÄden: Tunakolonin, Flora-Linnea, Husbyborg och Viola trÀdgÄrdsförening. Dessutom finns 18 odlingslotts­omrÄden. BÄde odlingslotter och koloni­stugeomrÄden förvaltas av föreningar. Varje förening har en köansvarig som tar hand om intresseanmÀlningar. I Gottsundagipen finns ocksÄ en sÄ kallad matpark.

KÀllor: ­Uppsala kommun, tuna­kolonin.se, ­Wikipedia, KolonitrÀdgÄrds­förbundet

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!