Carolina inte längre naturlig forskarmiljö

Visa universitetets konstsamling i Carolina Redivivas salar och skapa ett vetenskapligt "showroom" där ny forskning presenteras. Det föreslår universitetets nämnd för humaniora och samhällsvetenskap, som menar att Carolina inte längre är lämpligt för studier och forskning.

Foto: Henry Lundholm

Universitet2008-04-07 22:00
Något måste göras åt Carolina Rediviva. Läsplatserna utnyttjas för lite samtidigt som institutionerna inte har råd att betala för lokaler i byggnaden. Frågan är vad som ska göras. Nu presenterar en av universitetets tyngsta insatser när det gäller biblioteksfrågan, områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap, flera konkreta idéer som skulle innebära en stor förändring.

Bland annat föreslås en flytt av universitets konstsamlingar från Uppsala slott till Carolina. Slottet är ingen publikvänlig miljö och kostar mycket, menar nämnden Det här skulle få återverkningar för Uppsala konstmuseum och UNT har tidigare berättat att Uppsala kommun ser över museets framtid med anledning av universitetets eventuella konstflytt.
Carolina ruvar också på ett väldigt kulturarv med bland annat kartor, målningar och foton värt miljardbelopp. Det här borde visas upp för allmänheten i väsentligt större utsträckning, menar nämnden.
En annan idé är att göra ett vetenskapligt "showroom", en utställningslokal, i Carolinas entréplan där aktuell forskning presenteras.
- Man ska kunna gå in där och få en känsla för hela universitetet, säger professor Lars Magnusson, vicerektor och ordförande i nämnden.

Förslagen bygger på nämndens slutsats att Carolina inte längre är en naturlig och attraktiv byggnad att bedriva forskning och studier i. I dag arbetar forskarna mest och bäst på sitt arbetsrum med sin dator. Av ekonomiska skäl vill nämnden också lämna alla läsesalar som man finansierar, utom en. Det här går på tvärs mot den Carolinautredning från i höstas som i stället föreslår en satsning på att bevara Carolina som en levande studiemiljö för lärare och forskare.
- Men våra studenter och forskare föredrar i dag de bruksbibliotek som byggts upp ute på campus, som Karin Boye-Biblioteket på Humanistiskt centrum, säger Lars Magnusson.

På en punkt stämmer nämndens och utredarnas åsikter emellertid överens: Carolina ska bli universitetets ansikte utåt. De anrika bibliotekslokalerna, som är ett landmärke i Uppsala, borde bli ett nav för universitetet en kontaktyta för att möta övriga samhället, skriver nämnden.
Men helt ska inte Carolina förlora sin biblioteksverksamhet, menar nämnden. Ett komplett referensbibliotek för universitetet bör finnas i lokalerna. Specialläsesalen för studier av gamla handskrifter ska finnas kvar, liksom läsesal A, enligt nämndens yttrande.
Under april ska fler instanser komma in med yttranden över utredningen från i höstas. Hur Carolinafrågan sedan ska hanteras är inte bestämt.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!