Forskarskola ifrågsätts
Forskarstuderande från tredje världen som verkar i Sverige genom biståndspengar blir andra handens doktorander, med sämre villkor än svenska kolleger, menar doktorandföreträdare vid Uppsala universitet.
På måndagen kommer besked om vilka ansökningar som troligen får pengar ur regeringens strategiska forskningsmedel med 2,66 miljarder kronor i potten.
En av Uppsala universitets ansökningar handlar om naturkatastroflära. Institutionen för geovetenskaper är huvudsökande men samarbetar med några av Uppsala universitets mest namnkunniga professorer inom vitt skilda områden, som statsvetaren Li Bennich-Björkman, skytteansk professor.
Ansökan har sin grund i en forskarskola som redan håller på att byggas upp där cirka 20 studenter från Latinamerika kommer till Sverige för att göra en stor del av sina forskarstudier här.
Forskarskolan finansieras av biståndsorganet Sida med en form av stipendier till de forskarstuderande när de är i Sverige, och med pengar per student till institutionen.
Med stipendier står man utanför de svenska trygghetssystemen med sjuk- och föräldrapenning och har inte alls samma anställningstrygghet som en anställd. Att använda stipendiater på det här viset är tveksamt, menar doktorandnämndens ordförande vid Uppsala studentkår Petra Hansson.
- Alla på ett och samma lärosäte borde ha samma villkor. Så här skapas ett slags andra handens doktorander. Det finns de som går igenom sina studier med stipendiefinansiering helt utan problem och är jättenöjda, men händer något på vägen, att man får personliga problem, inte lyckas med studierna, skaffar familj, då blir det lätt stora problem, säger Petra Hansson.
En forskarstuderande från Latinamerika som varit verksam just vid Institutionen för geovetenskaper inom ramen för ett Sidastött projekt har bittra erfarenheter av just detta. Hon håller med om att det skapas ett a-lag och ett b-lag, med olika villkor.
- På en information när vi kommit till Sverige fick vi omedelbart veta att det inte var någon idé för oss kvinnor att bli gravida när vi var i Sverige. Jag trodde att skyddsnätet var starkt i Sverige, säger hon.
Vid Uppsala universitet finns utländska stipendiefinansierade forskarstuderande vid flera institutioner. Alla har inte sin finansiering genom Sida. Doktorandnämnden försöker nu kartlägga situationen.
- Internationella utbyten är mycket berikande och bra. Men alla borde arbeta under samma villkor, svenskar som personer från andra länder, säger Petra Hansson.
Enligt henne finns en rad problem för den här typen av stipendiater. Information ges på svenska, introduktionen brister, och en del har begränsade möjligheter att byta handledare, vilket svenska forskarstudenter inte har.
Ansvarig för den nya forskarskolan och huvudmannen bakom ansökan till regeringen är professor Sven Halldin. Han menar att rekryteringsfasen är nyckeln till ett lyckat samarbete.
- Vi ska hitta dem med kapacitet att klara den kulturkrock det innebär att komma till ett annat land, säger han.
Han tar också upp den ekonomiska aspekten.
- Det finns inte hur mycket pengar som helst. Ska alla anställas här och ha samma villkor måste vi ställa svenska doktorander mot utländska. Varför ska vi då anta utländska doktorander med sämre förutsättningar att klara sig, när vi kan anta svenska?
Antar ni doktorander av det här slaget för att komma billigt undan?
- Nej. Vi gör det för att få en internationell miljö och få ett större material att forska på, säger Sven Halldin.
Så jobbar vi med nyheter