"Handlar om akademins trovärdighet"

Att det förekommer riggade anställningar inom högskolan är inget okänt. ”Vi har ögonen på det”, säger Robert Andersson, på Sveriges universitetslärarförbund, SULF.

Tveksamheter i rekrytering av forskare och lärare inom universitetsvärlden är så pass vanliga att det är något som facket hela tiden försöker att bevaka. Men problemen ska heller inte överdrivas, menar Robert Andersson på Universitetslärarförbundet.

Tveksamheter i rekrytering av forskare och lärare inom universitetsvärlden är så pass vanliga att det är något som facket hela tiden försöker att bevaka. Men problemen ska heller inte överdrivas, menar Robert Andersson på Universitetslärarförbundet.

Foto: Therese Jahnson / SvD / TT

Universitet2018-02-26 07:00

De flesta anställningar som görs på högskolor och universitet går schysst till med oberoende sakkunniga som rangordnar kandidater efter granskning, öppen utlysning som inte riktar sig till en viss uttänkt person, och utan jävsförhållanden.

– Men de fallen som går rätt till får ju ingen uppmärksamhet. Därför kan de här problemen se större ut än vad det är när det dyker upp flagranta exempel på motsatsen, vilket det gjort, säger Robert Andersson på SULF.

Problemet med tveksamheter finns och är något som facket håller ögonen på, centralt och lokalt.

– Vi behöver absolut jobba för att det här ska fungera bättre. Det här handlar ju om akademins trovärdighet, att det är de främsta och mest meriterade forskarna som rekryteras och att de är oberoende, säger Robert Andersson.

Generellt sett är ett problem att tillsättningar av forskartjänster ofta är väldigt långa processer, där man först ska hitta lämpliga sakkunniga som sedan ska göra gedigna granskningar av de sökande, som en rekryteringsgrupp sedan ska gå igenom och ta ställning till.

– Det finns nog en ambition att snabba på de här långsamma processerna, men då är risken att tjänster inte annonseras ut på rätt sätt, eller att de riktas mot en viss person som man redan tänkt sig.

Vad kan man göra för få ett system som fungerar och ger trovärdighet?

– Det gäller att ha bra policys och riktlinjer, och sedan ha en bra granskningsprocess. Vi har ögonen på det här och våra lokala företrädare ska ställa frågor runt anställningar för att se till att gått rätt till.

Robert Andersson känner genom vad som skrivits i sociala medier till fallet som UNT berättar om i dag, där mejl mellan sakkunniga i en tillsättning reser frågor om vad som legat till grund för rangordningen av de sökande.

– Som sakkunniga måste man jobba oberoende av varandra och får inte var i något slags maskopi. Men exakt hur anvisningarna för de sakkunnigas arbete vid Uppsala universitet ser ut vet jag inte.

I ett överklagande anger också en av sökandena att de finns många jävsförhållanden i tillsättningsprocessen. Jäv är en fråga som i praktiken kan vara knepig vid många rekryteringar, menar Robert Andersson.

– Man bör så klart undvika jäv så långt det bara går. Men ofta är det en liten akademisk värld vi talar om, och då är det svårt att totalt undvika att olika typer av att relationer finns.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!