"Högskolan måste bli nyttigare"
Den svenska högskolan behöver bli nyttigare. Särskilt när det gäller utbildningen. Det menar Högskoleverkets chef Anders Flodström, som på tisdagen talar om nyttiga universitet vid ett seminarium om SLU:s utvärdering av sin forskning.
STOCKHOLM 20070426 Regeringen utsåg vid ett regeringssammanträde på torsdagen Anders Flodström till universitetskansler och chef för högskoleverket. Foto: Anders Wiklund / SCANPIX kod 10040.
Foto: ANDERS WIKLUND / SCANPIX
- Man kan göra ett bättre jobb. Men det här är något som är på gång i många länder, även i Sverige, säger Anders Flodström.
Ett enkelt sätt att mäta kvalitet utifrån ett nyttoperspektiv kan vara enkäter både med tidigare studenter, så kallade alumner, och med nuvarande studenter.
- Vilken betydelse har utbildningen haft i alumnernas yrkesutövning, har de fått med sig rätt saker från utbildningen? Och motsvarar utbildningen de förväntningar studenterna hade när de läste utbildningskatalogen? Man kan också tydligare skriva in i utbildningsplanerna vad som görs för att öka anställningsbarheten, för att kunna lösa problem i yrkeslivet, och så vidare, säger Anders Flodström.
UNT har tidigare berättat att Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i fjol utvärderade all sin forskning, med gott betyg. Det unika med utvärderingen är att inte bara den vetenskapliga kvaliteten bedömts, utan även nyttan. I dag tas utvärderingen upp vid ett seminarium i Stockholm, där Anders Flodström ska tala om nyttiga universitet. Han välkomnar SLU:s nyttovinkel och tycker att fler borde följa efter, inte minst samhällsvetenskap och humaniora.
- Universiteten förser exempelvis medier, kulturvärlden och statsapparaten med kompetens och personal. Om humanister och samhällsvetare får en bra bild av hur de uppfattas, och hur bra de är på kompetensförsörjning, tror jag att de kan stärka sin självkänsla och få forskningsuppslag, säger Anders Flodström.
Nyttobegreppet är kontroversiellt. Det visade en artikelserie i UNT i höstas där flera forskare gick till hårt angrepp mot regeringens nya krav på nytta i forskningen. Enligt kritikerna riskerar nyttokraven slå ut viktig grundforskning, som kan visa sig få stor nytta i framtiden. Anders Flodström håller inte med. Han kan tänka sig en ännu starkare koppling till nyttobegreppet exempelvis i fördelning av forskningsanslag.
- Sådana initiativ, där forskarnas produktivitet och betydelse, på engelska impact, mäts och ligger till grund för fördelning av pengar, har väckt mycket debatt i Storbritannien. Jag tror att det skulle vara nyttigt och bra för den fria forskningen med någon form av betydelsemätningar, säger han.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!