"Ingen ny lärarutbildning behövs"

Det behövs ingen ny lärarutbildning, enligt Uppsala universitet. Tvärtemot den statliga utredningens förslag tycker man i stället att viktiga förändringar går att genomföra inom den befintliga utbildningen.

Universitet2009-03-24 21:00
Utbildningsdepartementet lämnade i december förra året ett förslag till ny lärarutbildning med förändrade inriktningar. Nu har Uppsala universitet meddelat sin syn på saken i ett remissvar från rektorssammanträdet.
Universitetet tycker visserligen att den grundläggande ambitionen att höja lärarutbildningens status är god. Man ställer sig positiv till förslaget om att möjliggöra för lärarstudenter att ta ut en generell examen, vid sidan av sin lärarexamen, samt till förslaget om höjda behörighetskrav för utbildningen.

Men universitetet är kritiskt till flera av de viktigaste punkterna i betänkandet.
- Vi tycker inte att förslagsdelen är så genomtänkt. Det behövs ingen ny lärarutbildning, däremot en kvalitetsstärkning av den vi redan har, säger Thord Österberg, utbildningsledare på utbildningsvetenskapliga fakulteten.
Bland annat är universitetet tveksamt till om de lärare som ska undervisa i årskurs 1-6 får tillräcklig ämnesfördjupning i sin utbildning, som kan svara mot de krav som ställs i de gällande läroplanerna.
- I dag satsas det satsas mycket på god läs- och skrivkunnighet, matematik och naturvetenskap, men alla lärare kan inte bara ha detta. Det sker en förflackning av kunskaperna här som är oroväckande, menar Thord Österberg.

Utredningen har föreslagit att en ny treårig utbildning ska ersätta den som i dag finns för förskollärare, men universitetets ståndpunkt är att även förskollärare behöver en fyraårig utbildning, på samma sätt som föreslås för andra lärarstudenter.
- Det är särskilt viktigt att förskollärarna har djupa kunskaper om samhället i dag, men det kräver i så fall en ämnesmässig bredd över en längre utbildningstid.

I sitt utlåtande vänder sig universitetet också mot detaljstyrningen av ämneskombinationer för grundskolans senare år och gymnasieskolan, eftersom det inte tar hänsyn till behoven i framtidens skola och riskerar att låsa fast studenter vid särskilda ämnesval. Att exempelvis inte kunna kombinera två stora ämnen som matematik och engelska är "tecken på en föråldrad syn på både kunskap och skolan" enligt remissvaret. I stället är universitetets uppfattning att ansvaret för ämneskombinationerna ska ligga på lokal nivå.

Utredningen har föreslagit att en ny lärarutbildning ska införas från och med höstterminen 2010. Men det är en alldeles för kort tidsram, enligt Thord Österberg.
- Då gör man samma misstag som i tidigare utredningsförslag. För att vi ska hinna erbjuda en utbildning med kvalitet behövs det minst ett års ytterligare förberedelsetid, säger han.
BAKGRUND
Den senaste stora reformen av lärarutbildningen ägde rum 2001, men utbildningen har sedan dess fått mycket kritik och ifrågasatts av bland Högskoleverket. Den borgerliga alliansen och framför allt Folkpartiet gick till val med löfte om att förändra utbildningen i grunden. Sommaren 2007 tillsatte regeringen en särskild utredningsgrupp med uppdrag att granska utbildningen och föreslå viktiga förändringar.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!