Några utredningar om forskningsfusk

2008 visar en oberoende utredning gjord på uppdrag av Lunds universitet att en vanlig metod för att upptäcka syrebrist hos barn under förlossningen är med stor sannolikhet baserad på forskningsfusk. Bakgrunden är en anmälan från Uppsalaprofessorn Ulf Hansson som i en utredning visat på allvarliga brister i den studie på 5000 svenska kvinnor som publicerades i medicintidskriften The Lancet 2001 och som ligger till grund för metoden.

2007 drog forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet tillbaka en uppmärksammad studie om växters blomning. Studien hade publicerats i tidskriften Nature ett par år tidigare och hade av samma tidskrift utsett till en av årets absolut främsta vetenskapliga upptäckter. Den kinesiska doktorand som gjort studien hade dock manipulerat data på olika sätt.

2006 visade en norsk forskare i tidskriften Lancet att smärtstillande tabletter kunde minska risken för muncancer hos rökare. Problemet var att alla de 900 personer i studien var påhittade.

2004 och 2005 rapporterade den sydkoreansk stamcellsforskaren Hwang Woo-Suk att hans forskargrupp klonat mänskliga embryon och framställt mänskliga stamceller. Artiklarna publicerades i Science. Hans hemmauniversitet visade senare att artiklarna byggde på förfalskade data. Själv hävdar Hwang Woo-Suk att han utsatts för en konspiration.

1986 publicerades en artikel av bland andra biologen och Nobelpristagaren David Baltimore i tidskriften Cell. Men misstankar uppstod mot den som utfört experimenten, Thereza Imanishi-Kari. 1994 fälldes hon för oredlighet på 19 punkter, bara för att två år senare frias av ett annat organ. Diskussionen har handlat mycket om vad som är fusk och vad som är slarv.