Nu slås ett slag för bildningen
Nu vill Uppsala universitet lyfta fram bildningens position i stället för utbildningar riktade mot yrkeslivet med tydliga mål och resultat.
- Jag är intresserad av teknik men vill också göra något annat efteråt, säger Johan Lundin, som läser civilingenjörsprogrammet.
Foto: Hans E Ericsson
I den väldiga omställning av Europas högskolor och universitet som just genomförts under namnet Bolognaprocessen är nyckelbegreppet "anställningsbarhet" - inte "bildning". Just nu görs en översyn av universitetets kurser som kan klassas som bildningsverksamhet.
- Men vi vill så ett slag för bildningen, inte minst med tanke på arbetslivet. I morgondagens arbetsliv kan man inte vara för snäv och det kommer att vara oerhört nyttigt att ha skaffat sig breda kunskaper så att man kan kliva in och ut ur olika sammanhang, säger Kerstin Sahlin, prorektor vid Uppsala universitet.
Bildning är inget enkelt begrepp. Ordet är laddat och för lätt tankarna till något pretentiöst projekt, att läsa de klassiska verken och skapa en kanon, en sorts sammanställning av vad man bör läsa. För ett par år sedan rasade en sådan kanondebatt i Sverige.
En som tänkt mycket på de här frågorna är Merete Mazzarella, professor i litteraturhistoria vid Helsingfors universitet, men Uppsalabo och aktiv i bildningsverksamheten vid Uppsala universitet med populära litteraturkurser för läkarstudenter.
- Begreppet bildning är omstritt och man får räkna med en hel del misstänksamhet om man pratar om det. Det har kidnappats av så många och fått ett slags kulturkonservativ laddning, och det är ett problem. För mig handlar bildning om kritiskt tänkande, att kunna ifrågasätta grunderna för sitt eget handlande och få möjlighet att betrakta sin egen verksamhet ur en annan synvinkel.
En konsekvens blir att målet för studierna inte är något bestämt, det finns ingen mall eller karta som säger: "när du läst detta, hamnar du här".
- Snarare handlar det här om att öppet pröva olika resonemang och se vart de leder. Men det som hänt inom högskolevärlden är att vi gått mot en professionalisering, med tydliga mål. I Finland har den bildande verksamheten krympts mycket, och jag tror att det redan har hänt i Sverige, säger Merete Mazzarella.
Hon får medhåll av Gunnar Sundgren, professor i pedagogik vid Stockholms universitet, som under hösten kommit ut med skriften Bildning och pedagogik - en akademi för bildning?.
Han menar att mycket av den utbildning som bedrivs inom skola, högskola och universitet präglas av ytinlärning i stället för djupinlärning, och teknisk rationalitet i stället för problematisering.
Bildning är en oavslutad process, men i stället är det mål och resultat som styr i högskolevärlden, menar han.
En kurs som gick på tvärsen mot det här var den så kallade Core curriculum-kurs som gavs vid Uppsala universitet i fem år. Lärare från vitt skilda ämnen som konsthistoria, fysik, och teologi, läste skönlitterära verk med studenter med helt olika bakgrund.
En av initiativtagarna var Eva Heggestad, lektor i litteraturvetenskap.
- Det borde finnas utrymme i alla program för att ta sådana kurser, och det är tråkigt att det inte gör det. Men jag tror också att studiemedelssystemet tvingar studenterna till mer målinriktade studier, det blir för dyrt med lånen om man läser för länge, säger Eva Heggestad.
Först i Uppsala universitets pedagogiska mål står att studenterna ska få kompetenser och färdigheter inför yrkeslivet. Men sedan följer också att studenterna ska uppmuntras att ta till vara universitetets stora bredd ur ett bildningsperspektiv och ges möjlighet till personlig utveckling.
Att bilda sig handlar inte bara om att gå specifika bildningskurser, utan om att läsa något helt annat.
Vid Uppsala universitet, som närmast är unikt med sin bredd från antikens kultur- och samhällsliv till energisystem, finns fantastiska möjligheter för studenterna, menar Kerstin Sahlin.
- Vi har en bildningsmiljö, men vi måste kanske hjälpa studenterna att navigera och ta för sig i den, säger hon.
När utredaren Dag Blanck, lektor i historia, botaniserat bland kurserna med ett specifikt bildningssyfte har han sett att det finns flera ansatser att bygga vidare på.
- Det som finns och har funnits har varit oerhört spännande och har lockat många studenter, säger Dag Blanck.
Så jobbar vi med nyheter