Oenighet inom kåren - UTN planerar att bilda ny kår
I dag tas beslutet i riksdagen som kan göra kårobligatoriet till historia. Vid Uppsalas kårer och studentföreningar förbereder man sig därför som bäst inför framtiden. Men hur den ska se ut är man inte ense om.
Erik Andersson, ordförande i UTN, Uppsala teknolog- och naturvetarkår.
Foto: Staffan Claesson
Idén är att kårerna ska finnas kvar för att säkra studenternas inflytande över lärosätet, men med hjälp av statlig ersättning, eftersom intäkterna från medlemsavgifter förväntas minska när obligatoriet försvinner.
Uppsala teknolog- och naturvetarkår, UTN, är en studentförening trots sitt namn, men överväger nu att bli en formell kår för att i framtiden företräda sina studenter på Uppsala universitet.
- Vi gör redan det mesta av vad en kår gör, men vi skulle få mer makt i de frågor som rör just våra studenter, säger Erik Andersson, ordförande i UTN, som på måndag tar ställning till inriktningsförslaget att arbeta för att bli en egen kår.
Han påpekar att valdeltagandet till Uppsala studentkår är mycket lågt, bara drygt 10 procent.
- Jag tror på mer förankring bland studenterna med en diversifierad röst, mer anpassad till studenternas vardag, säger han.
Vilken kår som ska få sitta i universitetets styrelse och andra viktiga centrala organ får bli en förhandlingsfråga mellan kårerna.
- Man får komma överens om vem som ska ha vilken plats och kanske bygga upp ett samarbetsorgan, säger Erik Andersson.
Men det är ingen bra idé, tycker Uppsala studentkår.
- Det skulle splittra oss och göra oss svagare. Vi tror på att bygga upp sektionsavdelningar genom nära samarbete med studentföreningarna, som UTN. Sedan företräds dessa centralt och med en stark röst av Uppsala studentkår, säger Klas-Herman Lundgren, kårordförande.
I framtiden tror han att det blir viktigare för kåren att synas bland studenterna ute på fakulteter och institutioner.
- Sektionstanken har kommit och gått inom kåren länge, och vi tror på den idén. Vi behöver komma närmare studenterna. Vi vill inte konkurrera med föreningar och nationer, utan samarbeta, säger Klas-Herman Lundgren.
FAKTA
1663 tog konsistoriet vid Uppsala universitet beslutet att alla studenter skulle vara medlemmar vid en nation. Det här beslutet utökades av riksrådet 1667 till att gälla vid alla svenska universitet, alltså även de i nuvarande Finland och Estland. I början av 1900-talet blev det sedan även obligatoriskt att vara medlem i en studentkår. I Lund och Uppsala måste studenterna vara med i både en nation och en kår.
1663 tog konsistoriet vid Uppsala universitet beslutet att alla studenter skulle vara medlemmar vid en nation. Det här beslutet utökades av riksrådet 1667 till att gälla vid alla svenska universitet, alltså även de i nuvarande Finland och Estland. I början av 1900-talet blev det sedan även obligatoriskt att vara medlem i en studentkår. I Lund och Uppsala måste studenterna vara med i både en nation och en kår.
Så jobbar vi med nyheter