Spänd förväntan i Uppsala vid månskott
Det rådde en spänd förväntan i Ångströmlaboratoriet i Uppsala där forskare via direktsänd storbild-tv i natt följde den lyckade uppskjutningen av den indiska månraketen Chandrayaan-1, med utrustning från Sverige.
Bertil Segerström var en av många som följde uppskjutningen via direktsändningen i natt.
Foto: Erik Nordblad
Ombord på nästa indiska rymdskott i januari, kommer det att finnas Uppsalainstrument ombord. Det är Uppsalaföretaget Ångstrom Aerospace Corporation AB som ska testa sin nya miniatyriserade rymdteknik i bana kring jorden - på en raket av samma typ som nu används för månskottet.
— Indien vill att världen ska se på landet som en nation på frammarsch och som kan tävla också i rymden, sade den indiska politiska analytikern Amulya Ganguli på tisdagen.
Men indiska rymdfartstyrelsen ISRO betonar att resan till månen inte bara är en fråga om nationens stolthet, utan också kommer att generera värdefull forskning. Bland annat ska man söka efter en på jorden sällsynt isotop, helium 3, som vissa forskare tror kan fungera som en värdefull energikälla i framtiden.
Indierna väntas också, under de två år som farkosten kretsar kring månen, utföra en detaljerad granskning av förekomsten av dyrbara metaller och vatten.
— Vi ska skapa en tredimensionell atlas över månens yta som kan användas för kartläggning av kemikalier och mineraler, sade ISRO:s direktör Bhaskar Narayan inför uppskjutningen.
Budgeten för uppdraget är 79 miljoner dollar (585 miljoner kronor), betydligt mindre än Japans och Kinas projekt.
Så jobbar vi med nyheter