Syfte med genusförslag efterlyses
Frågan om genusmärkning på Uppsala universitet väcker många frågor från de berörda fakulteterna, men anses av de flesta värd att utreda vidare. Flera efterlyser tydligare syften och mål med genusförslaget.
Fakulteterna har nu lämnat sina remissvar på förslaget. Flera av dem pekar på svårigheter med gränsdragningar för märkningen och varnar för styrning av utbildning eller forskning. Andra kritiserar själva termen "märkning" eller lyfter fram risken för onödigt administrativt arbete.
Skarpast kritik riktas från samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden, som avvisar förslaget om fortsatt utredning av frågan. Genusmärkning är inte rätta sättet att uppnå god jämställdhet och motverka diskriminering, anser nämnden. Den skulle kräva stora resurser men ändå ge begränsad nytta, mot bakgrund av det jämställdhetsarbete som redan förekommer. En bättre väg är i stället att koncentrera arbetet med, och uppföljningen av, jämställdhetsplanerna, anser samhällsvetarna.
Även juridiska fakulteten andas åtskillig kritik och efterlyser, i likhet med teologiska fakulteten, tydligare motivering av vilka behov och syften genusmärkningen skulle fylla. Att ge enbart genusfrågorna en särställning anses etiskt tveksamt. Fler diskrimineringsgrunder borde omfattas av märkningen, anser nämnden. Kriterierna måste också bli mätbara och skilja sig från befintliga policydokument, för att bli användbara.
Teologiska fakulteten redovisar en rad tänkbara invändningar mot genusförslaget, men välkomnar ändå en mer djupgående utredning. Termen märkning ger inga positiva associationer i samband med människor, anser fakultetsnämnden, och föreslår i stället begreppet genuscertifiering. De efterlyser också fördjupning kring de konkreta problem som kan uppstå när olika kriterier ska vägas mot varandra.
Historisk-filosofiska fakulteten säger ja till fortsatt utredning, mot bakgrund av kritiken mot förslaget. Flera institutioner varnar för sammanblandning mellan lagreglerat jämställdhetsarbete och genusteoretiskt innehåll i forskning och undervisning. Av nio institutioner säger fyra nej till fortsatt utredning, medan två uttryckligen vill gå vidare med frågan. Några ifrågasätter om en genusmärkning verkligen skulle stärka universitetets image och befarar i stället att flera institutioner skulle framställas som undermåliga.
Språkvetenskapliga fakulteten stödjer förslaget om fortsatt utredning med sikte på ett färdigt förslag. Remissvaren går nu vidare till områdesnämnden som i nästa månad väntas avgöra om frågan ska utredas vidare eller om genusförslaget läggs på hyllan.
Så jobbar vi med nyheter