Träkol ett miljövänlig gödningsmedel
Amazonas indianer visste det för flera tusen år sedan. Det sotiga svenska skogsfolket vid kolmilorna likaså. Och nu har forskningen fått upp ögonen för det. Vad då? Jo, att vanligt träkol i jorden ger mycket bördiga marker. Dessutom minskas mängden koldioxid i luften.
- Träkolet binder koldioxiden i marken, berättar Lars Hylander.
Foto: Hans E Ericsson
- Jag lägger alltid en burk i vår vedeldade bastu, säger Lars Hylander, docent i miljöanalys vid Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet och öppnar locket på färgburken.
Där inne har veden blivit svart träkol. För flera tusen år sedan gjorde indianerna i Amazonas samma sak i stor skala. Arkeologer har funnit svarta jordlager, terra preta, och förstått att det här var ett sätt att göra marken bördig. Indianernas kunskap fördes aldrig vidare, men tekniken har varit känd på helt andra platser.
- En äldre man från Östervåla berättade att kolarna i skogen tog hand om kolbottnarna från sina milor och stoppade i jorden vid soldattorpen där det inte var bördigt, säger Lars Hylander.
Enligt honom och andra forskare bör träkol användas i stor skala igen. Poängen är att man förutom att få bördiga jordar också når en positiv klimateffekt: en minskning av koldioxiden i atmosfären.
Så här går det till: Koldioxiden i luften tas upp av våra skogar. Sedan släpps det ut igen när träden avverkas och bränns som ved och blir aska, eller när träet blivit produkter som senare bränns i våra värmeverk. Men gör man träkol som läggs på jorden reduceras mängden koldioxid som går tillbaka ut i luften. I stället binds det i marken i form av kol under tusentals år.
Att minska mängden koldioxid försöker andra forskare ivrigt lösa med mer avancerade och resurskrävande metoder.
- Att göra träkol har redan prövats i tusentals år med mycket positiva effekter. Att exempelvis lagra koldioxid i hålrum där det funnits olja kräver helt nya försök, och är förenat med risker. Det krävs bara ett måttligt läckage för att folk ska kunna kvävas.
Lars Hylander och hans kolleger har fått sex miljoner kronor av stiftelsen Mistra för att ta fram en flyttbar anläggning för tillverkning av träkol. De gaser som frisätts vid eldningen ska inte släppas ut i luften.
- Och den svarta vätska som kolningen skapar kan användas i syntesindustrin eller bli grön bensin, säger Lars Hylander.
Det finns forskare, bland annat vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, som tvivlar på effektiviteten i de här idéerna. I stället bör man satsa på förbränning i fjärrvärmeverk, och återföra askan till jordarna, menar de.
- Men det är inte uthålligt på lång sikt. Lågenergihus är det som kan ge långsiktiga fördelar när det gäller uppvärmning. Att tillverka träkol och stoppa i jorden ger däremot effekter i tusentals år. Aska ger effekter i några decennier, säger Lars Hylander.
Träkolets goda verkan i jorden beror på att blott 1 gram kol skulle bli hela 1 500 kvadratmeter i utbredd form, om ytan av alla små håligheter inne i kolet läggs samman.
- Vatten, viktiga näringsämnen och levande organismer som svampar och andra mikroorganismer har gott om plats att hänga kvar i kolet. Även daggmaskar trivs bättre i jord med kol.
@3a Text ui:Precis som indianerna tänker Lars Hylander tillsätta urin till kolet.
- Det är ett prefekt sammansatt gödsel. Att skicka urinen till reningsverken är resursslöseri, säger Lars Hylander.
Hittills har forskningen förbisett träkolets möjligheter, menar Lars Hylander.
- Det finns enormt mycket kunskap som den moderna forskningen missat. Men vi hoppas på att det här kommer med vid FN:s stora klimatmöte i Köpenhamn i sommar, säger Lars Hylander.
Så jobbar vi med nyheter