Barnafödandet minskar - ett mysterium

Sedan tio år tillbaka föds allt färre barn per kvinna i Sverige. Och Uppsala kommun hör till de sämsta i klassen medan Knivsta och Sigtuna ligger i topp.

Antalet barn som kvinnor föder i Sverige har minskat det senaste tio åren. Vad det beror på är en gåta.

Antalet barn som kvinnor föder i Sverige har minskat det senaste tio åren. Vad det beror på är en gåta.

Foto: Christine Olsson/TT

Uppsala kommun2020-02-06 19:30

Familjeliv 3

–Trenden i hela Norden är att barnafödandet har sjunkit under de senaste åren. Och det förvånar många, säger Anna Nyman, utredare på SCB, Statistiska centralbyrån. 

Det genomsnittliga antalet födda barn per kvinna i Sverige är nu 1,75. Fruktsamheten har sjunkit varje år sedan 2010, visar SCB:s statistik från 2018. 

– Barnafödandet har pendlat upp och ner förut också men då har det funnits enkla förklaringar, som till exempel ekonomisk konjunktur eller familjepolitik, till exempel "snabbhetspremien" som gjorde det relativt fördelaktigt att föda barn tätt. Men sådana orsaker är svåra att hitta nu, säger Anna Nyman.  

1991 var ett toppår då slog barnafödandet rekord. Mot slutet av 1990-talet vände det. Den negativa trenden fortsatte några år, vilket kan kopplas ihop med konjunkturnedgången och arbetslösheten som följde i dess spår. Sen gick det upp igen och från 2010 gick det alltså ner igen.  

– Nedgången vi ser under de senaste åren är ett mysterium. Alla är lika perplexa. Det är ingen liten avvikelse utan en ny trend. Men för oss forskare är det spännande. Jag sitter just och ansöker om pengar så vi kan studera orsakerna bakom, säger Gunnar Andersson, professor i demografi vid sociologiska institutionen, Stockholms universitet. 

Vad beror nedgången i barnafödandet på?

– Om jag ska spekulera så kan en orsak vara människors upplevelser. Många känner oro inför framtiden. Och att skaffa barn är ju verkligen ett framtidsprojekt, säger han. 

Enligt Gunnar Andersson kan framtidsoron ha flera orsaker.

– Det läggs mycket fokus på negativa nyheter just nu och den informationen flödar ju hej vilt i både media och sociala medier. Hotet från klimatkrisen är en annan anledning samtidigt som det talas om en kommande lågkonjunktur, som brukar innebära ökad arbetslöshet,  säger Gunnar Andersson. 

Barnafödandet skiljer stort mellan landets 290 kommuner. Med sina 1,53 barn per kvinna hamnar Uppsala på bottenplats 284. Medan Knivsta och Sigtuna kommuner har födelsetal på 2,07 respektive 2,06.  

Allra lägst barnafödande i Sverige har Kristinehamn med 1,38 barn per kvinna, Orsa har 1,42 och Lund 1,43. 

 I topp ligger i landet ligger Vingåker med 2,59 barn per kvinna och Bräcke med 2,58. De kommunerna är tätt följda av Storuman och Uppvidinge med sina 2,5 barn per kvinna. 

Kan man se någon generell tendens som förklarar skillnaderna mellan kommunerna? 

– En del av variationen är slumpmässig men att Uppsala och Lund ligger i botten beror på att det bor många studenter där. Det är ju inte så vanligt att skaffa barn när man håller på och utbildar sig, säger Gunnar Andersson.   

De nordiska länderna är sedan länge kända för att ha höga födelsetal och det är kopplat till social- och familjepolitikens utformning. Men nu föds det lite barn i hela EU. Sverige ligger faktiskt i toppskiktet, bara Frankrike med sina 1,9 barn per kvinna klår oss, enligt Globalis, som drivs av Svenska FN-förbundet.  

Minst barn i EU föder kvinnor i Italien och Grekland, de hamnar på 1,3. Spanien, Portugal och Kroatien är också i botten med sina 1,4.  

– Även i USA är det en nedgång i barnafödandet just nu, säger Gunnar Andersson.  

I både Norge och Finland har det blivit en politisk fråga, så pass att Norges statsminister i fjol bad sina landsmän att föda fler barn för välfärdens skull. 

Vad är problemet med att det föds få barn? 

– Det beror på hur man ser på det, ur individens eller samhällets synvinkel. I välfärdssamhället är två, tre barn ett ideal brukar människor tycka och då kan det vara problematiskt att inte nå dit. Medan det på samhällsnivå blir skeva ålderstrukturer om det föds för få barn. Då kommer det inte att finnas tillräckligt med unga för att ta hand en växande skara äldre, säger Gunnar Andersson. 

Med nuvarande antal barn som föds per kvinna i Sverige, 1,75, blir födelsetalen negativa. Det krävs 2,1 barn per kvinna för att befolkningen ska öka. Invandringen gör att landets befolkning inte har minskat under det senaste åren.  

En tendens under senare tid är också att snittåldern när kvinnor får sitt första barn ökar. Under 2018 var medelåldern för förstföderskor 29,4 år. År 2000 var det 28,2 år.

Men det spelar mindre roll, anser Gunnar Andersson, för hur många barn som totalt föds.  

– De som har senarelagt sitt barnafödande har ändå hunnit att skaffa lika många barn som man gjorde tidigare. 

Barntoppen och botten

Så här skiljer sig födelsetalen, det vill säga antalet barn per kvinna, mellan kommunerna i tidningens spridningsområde.

Knivsta – 2,07

Sigtuna – 2,06

Tierp – 1,98

Enköping – 1,93 

Östhammar – 1,90 

Älvkarleby – 1,8

Heby – 1,76 

Norrtälje – 1,73

Uppsala – 1,53 

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!