"Det här är ett jättebra första jobb"

Wilma Nordwall är en av cirka 100 000 ungdomar som jobbar inom handeln. I gymnasiet hade hon sin framtid planerad flera år framåt med målet att bli civilekonom. Men chefens erbjudande fick henne att tänka om.

Ica nära i Rosendal är en liten butik där de anställda lär känna både kunderna och varandra. "Att jobba inom ett serviceyrke gör att man får förståelse för andra människor", säger Wilma Nordwall.

Ica nära i Rosendal är en liten butik där de anställda lär känna både kunderna och varandra. "Att jobba inom ett serviceyrke gör att man får förståelse för andra människor", säger Wilma Nordwall.

Foto: Sven-Olof Ahlgren

Uppsala kommun2020-02-02 07:00

Ung i Uppsala

Det är en vanlig onsdagseftermiddag i januari och Wilma Nordwall står på lastkajen på butikens baksida och tar emot nya leveranser. Hon ger glatt några snabba instruktioner till en kollega om vart varuvagnarna ska. Med bara ett par timmar kvar tills kunderna börjar välla in vid 16-tiden får inga hål i den lilla mataffärens hyllor finnas. 

Wilma är 20 år och har varit en del av gänget som jobbar på Ica Nära i Rosendal i Uppsala sedan öppningsdagen i april 2017. Men att extrajobbet under gymnasieåren skulle förvandlas till ett fast jobb var aldrig planen. Efter studenten ville hon flytta till Linköping och studera till civilekonom på universitetet. 

– För mig har det alltid varit så att man ska gå gymnasiet, sedan pluggar man till nånting och så jobbar man med det. Att inte plugga på universitetet fanns inte i min värld, minns Wilma Nordwall, och beskriver sig som en person som planerar allt långt framåt när det gäller jobb, ekonomi och boende. 

Att ungdomars allra första jobb är i en butik är mycket vanligt. Handeln är med råge den största branschen för unga, enligt en rapport från branschorganisationen Svensk Handel. 2017 jobbade drygt 102 000 svenska ungdomar inom handeln, vilket var 20,4 procent av de sysselsatta 16–24-åringarna. 

Vägen in på arbetsmarknaden ser väldigt olika ut beroende på vilken gymnasieutbildning man gått. Generellt sett är det mycket lättare att få ett välbetalt jobb direkt efter gymnasiet om man gått ett yrkesprogram. Till exempel hade 100 procent av alla elever på el-, energi- och industriprogrammen vid Praktiska gymnasiet i Uppsala jobb efter fem år, visar färska siffror från sajten Ekonomifakta. Medianlönen var upp till 33 100 kronor, vilket UNT berättat om tidigare.

Att välja en gymnasial yrkesutbildning var aldrig aktuellt för Wilma Nordwall. Hon skulle ju plugga på universitetet och jobbet på Ica var bara en mellanstation. Slutmålet var att jobba med bokföring och budgetering på ett företag. Kanske som revisor, funderade hon.

Men en dag fick hon ett erbjudande av sin chef om att gå Icas butiksledarutbildning. Målet med den ettåriga, betalda utbildningen, som startar till hösten, är att kompetensutveckla anställda som vill ta ett större ansvar eller själva vill bli Ica-handlare med en egen butik.

– Jag var jättekluven, men det kändes så dumt att säga nej till den här möjligheten eftersom jag tycker att jag är bra på det här och tycker att det är kul.

Tanken på att bli entreprenör är inte ny. Den väcktes redan när hon läste företagsekonomi och entreprenörskap i gymnasiet och var med om att starta ett så kallat UF-företag. Det gav mersmak.

Insikten att kända entreprenörer, som till exempel Apple-grundaren Steve Jobs, vågat satsa på det de tror på är inspirerande, tycker Wilma.

– Det är så häftigt. Jag som är så feg och alltid har min plan blir väldigt inspirerad av att man vågar. 

Strax innan hon skulle börja trean i gymnasiet fick hon diagnosen dyslexi. Då fick hon förklaringen till att hon tvingats jobba mycket hårdare med skolarbetet än sina klasskamrater.

– Jag har alltid haft svårt med text och det har tagit mycket längre tid för mig att förstå. Men jag har alltid tyckt att skolan har varit kul och viktig och jag har strävat efter att få höga betyg. 

Att hon trots sina läs- och skrivsvårigheter hade bra betyg i högstadiet gjorde att skolan inte tog problemen på allvar, menar hon. Hon är också kritisk till att det stöd hon fick i gymnasiet inte var individuellt anpassat och att ansvaret för att få hjälp ofta lades på henne själv eftersom vissa lärare glömde att anpassa undervisningen.

Men dyslexin har också varit positiv och utvecklat andra förmågor. 

– Jag älskar att prata och har lärt mig hur man förklarar så att andra förstår. Nu känner jag att det är bättre att lära känna sina svagheter och utveckla sina styrkor. 

En av många fördelar med att jobba i matbutik är att ingen dag är den andra lik, tycker Wilma Nordwall. 

– Man lär sig mycket och får hantera många olika typer av situationer, säger hon och berättar att det hänt att kunder svimmat i affären och att det utbrutit slagsmål.

– Att jobba inom ett serviceyrke gör att man får förståelse för andra människor och så lär man känna sig själv. Dessutom är det bra betalt för unga personer, tycker jag. Det är ett jättebra första jobb!

Det här är jag

WILMA NORDWALL

Ålder: 20 år.

Uppväxt i: Uppsala.

Utbildning: Tog studenten 2018 efter tre år på samhällsvetenskapsprogrammet, inriktning beteendevetenskap, på Katedralskolan.

Bor: Lägenhet i Rosendal, i samma hus som matbutiken där hon jobbar.

Gör: Ansvarig för bageri- och frysavdelningen på Ica nära Rosendal.

Familj: Pojkvän, föräldrar och bror. Och hunden Ester.

Intressen: "Älskar att träna crossfit."

Om tio år: "Så letar jag efter en egen Ica-butik. Förhoppningsvis bor jag i ett hus och har familj."

Karta: ICA Nära Rosendal
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!