Knappt 80 procent av Uppsalas niondeklassare gick ut med godkänt betyg i samtliga ämnen i våras. Det visar Skolverkets sammanställning av skolresultaten som kom i förra veckan. Samtidigt är skillnaderna mellan olika skolor stora.
Tuna skola är den kommunala skola med högst andel med godkänt i alla ämnen, 93,8 procent. Samtliga elever hade behörighet till något nationellt gymnasieprogram. Flera andra små landsbygdsskolor, som Gåvsta och Stavby skolor, ligger också högt i statistiken.
Bara 16 elever gick ut nian på Tuna skola i fjol. Rektor Sandra Grip Viklund säger att även om man inte ska dra för stora växlar på ett så litet underlag är skolans litenhet en styrka.
– Man kan fånga upp alla elever på en skola där alla känner alla. I förlängningen skapar det en trygg personalgrupp och trygga elever. Och när man mår bra orkar man ta till sig ny kunskap, säger hon.
Samtidigt har elevsammansättningen och föräldrarnas bakgrund stor betydelse för skolresultaten. Det blir särskilt tydligt på vissa skolor där elever från akademikerhem klarat godkänt i alla ämnen dubbelt så ofta som elever vars föräldrar saknar högskoleutbildning.
Uppsala har en hög andel akademiker vilket gör att andelen godkända elever är något högre än rikssnittet.
Lotta Åkerman, tillförordnad chef för den kommunala grundskolan, säger att målet är att samtliga elever ska klara godkänt i alla ämnen.
– Målet är att alla elever ska lyckas. Det är det alltid. Men sen finns det orsaker till att man inte når 100 procent, säger hon.
Just nu håller kommunen på att analysera resultaten. Innan det analysarbetet är klart vill hon inte säga om det är några förändringar som behöver göras ute på skolorna. En sak är hon dock tydlig med:
– Det är alldeles för stora skillnader mellan olika skolor. Det kan vem som helst se.
Även här säger Lotta Åkerman att det kan finnas naturliga förklaringar till en del av skillnaderna som har att göra med i vilket område skolan ligger och hur samhället och eleverunderlaget ser ut.
– Något enkelt svar tror jag inte finns, säger hon.
En möjlig felkälla kan också vara olikheter i betygsättningen. Flera studier har visat på stora skillnader i hur väl betygen speglar de faktiska kunskaperna hos eleverna. En studie från Stockholms universitet visade att elever från friskolor klarar sig sämre på högre utbildningar än elever från kommunala skolor med samma betyg. Andra studier har visat att det finns en relativitet i betygsättningen så att det är förhållandevis lättare att få ett högt betyg där det går färre högpresterande elever än på en skola där konkurrensen är större när man jämför med resultaten från de nationella proven.
Den statliga betygsutredningen fick nyligen uppdaterade direktiv för att titta på hur stora problemen är med glädjebetyg och föreslå åtgärder.
Hur mycket detta har påverkat siffrorna för Uppsala kan inte Lotta Åkerman uttala sig om.
– Vi har inte sett det än, men vi har de glasögonen på oss också i den utvärdering vi gör. Rektorerna har fått med sig i sin plan att titta på hur resultaten på de nationella proven och betygen hänger ihop, säger hon.
Finns det en risk att man styr för hårt mot att klara de nationella proven och missar lärandet?
– Vi har lärare som ska kunna hantera det här. Men vi måste naturligtvis ha ögonen öppna om det skulle vara så, säger Lotta Åkerman.