Hittills har drygt 83 000 personer i världen smittats av det nya coronaviruset. En av dem är en kvinna i Uppsala. 1–2 procent av de smittade har enligt Världshälsoorganisationen dött, främst handlar det om gamla och sjuka personer.
Hur rädd ska den som är frisk och hyfsat ung vara för coronasmitta?
– Inte särskilt. Man får en luftvägsinfektion, men de flesta blir ju helt friska sedan, säger Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet.
Men flera som har dött har ju varit tidigare friska och i medelåldern, däribland vårdpersonal. Hur kommer det sig?
– Ingen vet. Vi är inte alla lika, utan reagerar olika och har olika immunförsvar. Ibland är det ren och skär slump vem som drabbas. Det kan också vara så att vårdpersonal som drabbats har utsatts för en massiv exponering av viruset. De verkliga hjältarna i såna här lägen är vårdpersonal.
Hur vet man ens om det är coronavirus man har och inte en jobbig förkylning eller influensa?
– Det vet du inte egentligen, det kan vara till förväxling likt en influensa eller svår förkylning. Man kan få allt från lätta till svåra symptom. Men något som skiljer coronavirus från andra luftvägsinfektioner är att viruset går djupare ner i lungorna, vilket kan leda till en mer eller mindre svår lunginflammation.
Om man varit sjuk av viruset, är man immun sedan?
– Ja, åtminstone en tid. Oklart hur länge.
Varför klassas sjukdomen som samhällsfarlig när så pass få ändå dör?
– För att man inte vet vart detta tar vägen: hur allvarligt det kan bli och hur mycket störningar det kan bli i samhället.
Om man har träffat sjuka personer, bör man sätta sig själv i karantän då?
– Det är svårt att svara på. Under inkubationstiden smittar man troligen inte. Det viktigaste är att man så fort man får symptom håller sig hemma och hör av sig till 1177. Man ska absolut inte åka till akuten.
Det nya coronaviruset är ungefär lika smittsamt som en vanlig influensa. Men eftersom viruset är nytt för människan finns inga immuna personer som kan hejda smittan. Sjukdomen har därför potential att snabbt och okontrollerat sprida sig över stora geografiska områden och därmed klassas som en pandemi. Att det är en pandemi säger dock inget om sjukdomens dödlighet.
Huruvida det pågående utbrottet är så okontrollerat att det ska definieras som en pandemi råder det i dagsläget delade meningar om. Om det blir en fullskalig pandemi kommer 60-80 procent av befolkningen att smittas i första svängen, enligt Björn Olsen.
– Det svåraste just nu är att beräkna utvecklingen i Iran. De berättar väldigt lite, och smittskyddsåtgärderna i landet är inte de bästa.
Experterna räknar med tre nya influensapandemier per århundrade. Utöver dessa har vi alltså även fått epidemier av coronavirus, vilka uppstår på grund av den problematiska djurhanteringen i vissa länder i Sydostasien.
Nya influensavirus får i regel betydligt värre följder än coronavirus. Spanska sjukan, som härjade för hundra år sedan och som var en ovanligt svår och dödlig form av influensa, dödade 50-100 miljoner människor. I den första smittoomgången, under våren 1918, var sjukdomen relativt mild. Men hösten 1918 kom en andra våg som var mycket mer dödlig.
Finns det skäl att befara en andra och farligare våg även av coronaviruset?
– Det tror jag verkligen inte. Det finns inget som tyder på det.
Vad kan man göra för att skydda sig om det blir större smittspridning i Sverige?
– Se till att ha bra handhygien och undvika folksamlingar.
Hur ska man tänka kring utlandsresor då? Det är ju exempelvis rätt många svenskar som åker till Alperna så här års.
– Man får titta på rekommendationerna på UD:s hemsida och göra sin egen bedömning. Det blir allt fler reserestriktioner så risken finns ju att man inte kommer hem för att man hamnar i karantän eller flyg ställs in.