Gränby en av de fyra stadsdelar som Uppsalapolisen pekat ut som särskilt brottsdrabbade och som därför ska bevakas från luften med kameraförsedda drönare.
Jie Shang bor i Gränby och har just burit ner skräp till soprummet vid sin fastighet. Hon tycker det är bra att polisen ska hålla ögonen på området med drönare.
– Det är så många här som missköter sig att jag tänker flytta. Här i soprummet till exempel kastar folk skräp hur som helst och själv har jag blivit bestulen i Gränby, säger hon.
En bit bort längs gatan kommer Gränbybon Emma Larsson gående. Även hon är för drönarna.
– Det ökar tryggheten. För den som inte har något att dölja är drönarbevakning inget problem.
En kille i tjugoårsåldern som vill vara anonym är av motsatt uppfattning.
– Det känns obehagligt. Jag förstår om polisen bevakar gator med drönare men inte om de filmar när man är ute på gården och grillar. Det blir lite av ett övervakningssamhälle, som i Kina.
Vad tycker då folk i allmänhet om att myndigheter monterar upp kameror på allmän plats?
En färsk undersökning som beställts av Lunds universitet visar att 88 procent av medborgarna är positiva till bevakningskameror på allmän plats.
Att den personliga integriteten kränks brukar framhållas som ett argument mot kameraövervakning. Men i undersökningen anser bara 21 procent att kamerorna gör intrång i deras personliga sfär.
– Bland allmänheten är stödet för bevakningskameror stort sedan flera år. Däremot har politikerna blivit mer positivt inställda. Det säger Markus Lahtinen, säkerhetsforskare på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
2018 beslöt riksdagen att polisen inte längre ska behöva tillstånd för kamerabevakning. Alla partier röstade för förslaget utom Vänsterpartiet.
Att polisen ska drönarövervaka vissa stadsdelar i Uppsala är givetvis en känslig fråga. Just det egna bostadsområdet är den plats där allmänheten uttrycker minst stöd för kamerabevakning, enligt Lunds universitets undersökning.
Ändå svarade 67 procent att det inte skulle vara integritetshotande med en kamera i det egna bostadsområdet.
Hur effektiva är då kamerorna? 2014 gjorde Brottsförebyggande rådet, Brå, en utvärdering av kameror som polisen satt upp vid Stureplan och Medborgarplatsen i Stockholm.
Visserligen minskade antalet anmälda personbrott på de båda platserna under den tid som kamerorna var igång. Men minskningen var lika stor i de områden utan kamerabevakning som användes som jämförelse.