Lättnaden är påtaglig när vi besöker akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset. Det som är slående denna dag är snarare vad man inte ser än vad man ser. Förra gången vi var här för att göra reportage låg tio patienter på sängar i den centrala korridoren och väntade, trots att det var en ovanligt lugn dag. Nu är korridoren tom på patienter.
– Nu är det roligt på jobbet igen. Tidigare har vi bara velat bli av med patienterna till en avdelning, nu hinner vi ta prover så att patienterna är mer klara när de kommer till avdelningen, säger Madeleine Grenå, sjuksköterska.
Aleksandra Tonkonoqi, ST-läkare i akutsjukvård, håller med.
– Det är trevligare nu. Det blir också färre överrapporteringar mellan personalen, vilket minskar risken att viktig information om patienten går förlorad, säger hon.
Malin Gutentoft, gruppchef på akuten, säger att skillnaden mot tidigare är jättestor.
– Det är ovant att det nästan är tomt på morgonen när man kommer. Det är så att man undrar vad som har hänt, säger hon.
Akutmottagningen har länge fått dra det tyngsta lasset i vårdplatskrisen. Rapporter om en odräglig arbetsmiljö och patienter som fått vänta i korridoren utan mat i över ett dygn på en vårdplats, har avlöst varandra.
Skyddsombuden har gjort återkommande anmälningar av situationen. Både Inspektionen för Vård och Omsorg, IVO, och Arbetsmiljöverket har pågående ärenden om situationen på akutmottagningen.
Just den här dagen när vi besöker akutmottagningen är vårdplatsläget gult, och det är 36 stängda vårdplatser, vilket är mycket bättre än hur det sett ut under stora delar av 2019. Men den främsta orsaken till de radikalt förändrade förutsättningarna är ett försöksprojekt som innebär att patienterna ska slussas vidare till en vårdavdelning inom 60 minuter efter att ett beslut om inläggning har fattats, även i de fall som det saknas tillgängliga vårdplatser.
Viktor Ekström, avdelningschef på akutmottagningen, berättar att statistiken under testperioden, som nu är inne på sin tredje vecka, visar att antalet patienter som fått vänta länge på akuten har minskat kraftigt, både för dem som kommer att läggas in på sjukhuset och dem som får gå hem efter behandling.
Fortfarande saknas så kallade intermediärvårdsplatser. Det är vårdplatser med en vårdnivå som ligger mellan en vanlig vårdavdelning och intensivvård, för patienterna som behöver kopplas upp mot övervakningsutrustning. Den utrustningen finns inte på en vanlig vårdavdelning, men väl i akutmottagningens akutrum, vilket gör att målet om en timme till vårdplats inte fungerar hundraprocentigt.
– Det här är en enorm skillnad för oss med mycket bättre arbetsmiljö för personalen, säger Viktor Ekström.
Problemen med allt längre väntetider för patienterna och en orimlig arbetssituation för personalen har varit kända länge. Och frågan är varför man inte prövat detta tidigare. Marianne von Rooijen, biträdande sjukhusdirektör, säger att det är en avvägning mellan olika intressen.
– Det har varit en process som måste mogna för att vi ska våga prova det här. Vi har lika många patienter och lika många vårdplatser. Och frågan är om man flyttar eller sprider ut problemet, säger hon.
Så långt som möjligt har man fördelat akutens patienter till de vårdplatser som är stängda till följd av personalbrist. Det innebär att det finns en säng i en sjukhussal där patienten hamnar. Men det har också förekommit att patienterna flyttats till en plats i korridoren på en vårdavdelning, i väntan på att en "riktig" vårdplats ska bli ledig.
Även om situationen på akuten förbättrats så innebär det inte att Akademiska sjukhuset lyckats lösa grundproblemet: vårdplatsbristen. Bara någon timme efter att vi lämnat akutmottagningen har sjukhuset gått in i rött läge. Det innebär ett överbelastat läge med överbeläggningar på hela sjukhuset. Det är i sådana lägen som akutens nya arbetssätt stresstestas ordentligt.
Från vårdavdelningarna finns både positiva och negativa synpunkter.
Gunilla Karlholm, chef på avdelning 30E, en akutavdelning för internmedicin, är positiv till försöket.
– Det är inte patientsäkert att ha att ha patienterna liggande i korridoren på akuten.
Hon säger att det för vårdavdelningen handlar om framförhållning.
– Om jag vet att vi har patienter som ska gå hem under dagen så kan vi plocka upp en patient från akuten som kan vänta här på att den platsen blir ledig, säger Gunilla Karlholm.
Viktor Näslund, avdelningschef på ortopeden, säger att försöket hittills fungerat väl. Han ser fördelar även för hans vårdavdelningar om patienter som till exempel brutit benet snabbare får behandling på avdelningen och att det kan förkorta den totala vårdtiden. Men han ser också att det blir tyngre för personalen.
– I en kris är vi duktiga på att jobba otroligt effektivt. Frågan är dock vad det får för långsiktiga effekter. Jag tror inte det här projektet löser problemen med överbeläggningar, säger han.
Det finns också kritiska röster. En avdelningschef, som vill vara anonym, är orolig för vad som kan hända om försöket permanentas.
– Vi ligger redan nu på maximal överbeläggning. Att då lägga in ännu fler överbeläggningar är som att bota cancer med homeopati. Problemet finns kvar.
Hen säger att man på sikt riskerar att förvärra problemet med vårdplatsbristen om arbetsmiljön på vårdavdelningarna påverkas negativt:
– Det blir demoraliserande och det är då svårt att vara en attraktiv arbetsgivare. Jag tror det här är fel väg att gå. Politikerna måste tala klartext: Vi har kapacitetsbrist som innebär att vi inte kan ta emot alla patienter. Det betyder att vi får längre vårdköer.
Hen berättar också att det under försöksperioden flera gånger hänt att patienter hamnat på fel avdelning, ett problem som tidigare var obefintligt.
Göran Günther, chefsläkare vid Akademiska sjukhuset, säger att han är medveten om att den nya metoden inte löser grundproblemet.
– De facto har vi inte fler vårdplatser. Än så länge har vi inte sett att patientsäkerheten har försämrats. Men jag vill ogärna säga något definitivt före utvärderingen, säger Göran Günther.
Försöket var först tänkt att pågå under två veckor, men förlängdes två veckor till. Nu ska det utvärderas i slutet av nästa vecka. Då fattar sjukhusledningen beslut om fortsättningen.
– Det är en grannlaga uppgift att utvärdera detta. Vi måste ta in alla synpunkter. Jag vill inte att någon ska känna sig överkörd, säger Göran Günther.