27-åriga Emelie är en av de nyutbildade poliser som rekryterades till Uppsala i fjol. Efter ett halvårs praktik som polisaspirant i Uppsala län blev hon anställd och arbetar nu som ordningspolis.
Inom Uppsalapolisen finns ambitionen att anställa ett stort antal poliser men ett problem är att det inte utbildats nya poliser i den takt som krävs.
Det är visserligen inte brist på sökande till polisutbildningen. Men vid antagningen inför vårterminen 2020 sållades så många bort att fyra av tio platser står tomma.
En lösning kan vara sänkta antagningskrav. Men det tycker Emelie vore fel.
– Det är ett tufft och krävande yrke och jag tycker inte att vem som helst ska kunna bli polis. De antagningskrav som finns idag tycker jag inte är för höga, säger hon.
De som rekryterar till polisutbildningen menar att de inte alltid når rätt målgrupp. Hur ska man få rätt personer att söka?
– Jag tror det är svårt att locka de som inte är tillräckligt intresserade. Det här yrket kräver att man har rätt personlighetstyp och det är något man känner själv, menar Emelie.
Ingångslönen på runt 26 000 kronor i månaden brukar framhållas som ett aber. Även om lönerna är låga så höjs de hela tiden, resonerar Emelie, och framhåller istället fördelar med att bli polis.
– Numera erbjuds man anställning där man varit aspirant under utbildningen. Jag har kompisar som pluggar i flera år utan att veta om de får jobb, medan vi poliser garanteras anställning.
Riskerna med yrket kan säkert avskräcka en del. Emelie tror att respekten för polisen minskat men säger samtidigt att hon blir väl mottagen av folk i allmänhet.
– "Vad bra att ni är här", brukar jag få höra. Även när det uppstått hotfulla situationer har jag hittills känt mig trygg. Man patrullerar inte ensam och i ett svårt läge kan man alltid kalla på förstärkning.
Det har talats mycket om bristen på poliser i Uppsala. Emelie säger att vissa arbetspass kan vara stressiga men att det varierar mycket. Andra pass kan det bli tid över för att patrullera eller sätta upp en trafikkontroll.
– Det händer att vi måste prioritera bland arbetsuppgifterna, det kan till exempel handla om att en väktare kan bli sittande en extra stund med en gripen person. Jag ska inte sticka under stol med att vi skulle behöva vara fler poliser i Uppsala.
Varför ville du bli polis?
– Det kan låta klyschigt men en viktig anledning är att jag vill hjälpa människor och göra skillnad.
Emelie berättar om en kvinna i Uppsala som flera gånger ska ha blivit våldsutsatt av en man utan att våga anmäla honom.
– Jag och en kollega lade ner tid på att få hennes förtroende. Vi pratade mycket med henne och till slut lämnade hon bevisning och vittnesmål som var viktiga för utredningen. Då kändes det som vi gjort en meningsfull insats.